Delmi i media

(SVT Forum, 2018-11-19)

"Plötsligt var jag minderårig"

"Seminarium om asylsökandes situation

Asylsökande i Sverige – hur ser de på sin situation?

En ny rapport om asylsökande presenteras av statsvetarna Peter Esaiasson och Jacob Sohlberg. Den bygger på intervjuer med fokus på upplevelser av resan till Sverige, tiden i asylsökningsprocessen, de materiella villkoren, tillit, och förtroendet för svenska institutioner. Arrangör: Delmi. Från 15/11."


(SvD, 2018-11-15)

”Erfarenheten att söka asyl förfärlig”

Debattartikel i Svenska Dagbladet skriven av författarna till Delmi-rapporten Asylsökandes möte med Sverige. "Det är olyckligt att tiden som asylsökande inte uppmärksammas mer i policydiskussionen om de nya svenskarnas integration i samhället. Det skriver statsvetarna Peter Esaiasson och Jacob Sohlberg med anledning av en ny rapport."


(The Cairo Review of Global Affairs, 2018-11-04)

"The Global South’s New Migration"

Delmi-författaren Aderanti Adepoju om syd-syd migration i tidskriften The Cairo Review of Global Affairs.
"The issue of migration cannot, and should not be handled bilaterally between the Global North and Global South. What is needed instead is a focus on South-South relations to improve the lives of all people involved in migration." Se också Aderantis Delmirapport 2016:5, Migration within and from Africa.


(Borås tidning, 2018-10-09)

"Hermansson: Dags för ”ordning och reda” på riktigt "

"Den behövs ordning och reda i migrationspolitiken. Den som hittills har gällt kan knappast sägas leva upp till begreppets verkliga innebörd."


(SvD, 2018-10-04)

”Vad bör gälla efter tillfälliga migrationslagen?”

Statsvetaren Karin Borevi publicerar den 4 oktober en debattartikel i SvD. Debattartikeln bygger på resultaten från Delmi-rapporten Familj, medborgarskap, migration – Sveriges politik för anhöriginvandring i ett jämförande perspektiv (2018:5). "För att fatta beslut om den framtida riktningen för anhöriginvandring är det viktigt att klargöra vilka konsekvenser lagändringen från 2016 har fått. Jag vill lyfta fram fyra särskilt viktiga punkter, skriver Karin Borevi, docent i statsvetenskap."


(Caritas Sverige, 2018-09-25)

"Möt Kristof Tamas från Delmi"

"Under ett panelsamtal i Almedalen kring migration och hållbarhetsmål, hade vi förmånen att få lyssna till Kristof Tamas och hans expertis på området. Kristof är kanslichef på DELMI, Delegationen för migrationsstudier, och har 25 års erfarenhet inom internationellt och globalt samarbete på migrationsområdet."


(Sveriges Radio, 2018-09-07)

"Invandrade svenskar är underrepresenterade i kommunpolitiken, enligt en ny rapport. Skåne är inget undantag."

"Om de valda politikerna hade speglat befolkningen så hade antalet politiker födda utomlands varit dubbelt så många. Enligt rapporten – som tagits fram av Delmi, delegationen för migrationsstudier, beror det här på hur det svenska valsystemet är uppbyggt och var utlandsfödda svenskar bor."

(Upsala Nya Tidning, 2018-08-26)

"16 000 ensamkommande granskas i ny rapport"'

"Ensamkommande män är oftare i arbete än svenskar i samma ålder, om man tar hänsyn till bland annat utbildningsnivå. Afghaner klarar sig ofta bättre på arbetsmarknaden än ensamkommande från andra länder."


(Expressen, 2018-06-07)

"Äntligen – 9 000 unga  får ny chans i Sverige"

"I en nyligen publicerad studie från Delegationen för Migrationsstudier undersöks hur det har gått för de ensamkommande som fått uppehållstillstånd under det senaste decenniet (2003-2014)."


(OpenDemocracy, 2018-05-30)

"Somali-Swedish diaspora engagement in the Somali region"

"Many diaspora actors have a desire for stronger inclusion in policy processes that concern the Somali region and diaspora engagement. This offers opportunities for development agencies."

Nauja Kleists debattartikel som baserar sig på hennes Delmi-rapport  (2018:1) Somali Diaspora Groups in Sweden: Engagement in Development and Relief Work in the Horn of Africa.


(Feministiskt Initiativ, 2018-05-22)

"Attityderna till invandring fortsatt positiva"

"Människor i Sverige är i stort sett fortsatt positiva till invandring. Kvinnor är mer positiva än män, oavsett ideologisk tillhörighet på höger-vänsterskalan, säger Nora Theorin, doktorand på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet som på fredagen presenterade en ny forskningsrapport om attityder till invandring som undersöker attityder till invandring."


(Magasinet Paragraf, 2018-05-21)

"Politikerna kör över folket i invandringsfrågan"

"När man lyssnar till Sverigedemokraternas beskrivning av den svenska systemkollapsen, Socialdemokraternas önskan om ett halverat asyltryck och Moderaternas ord om att flyktinginvandringen måste minska så är det lätt att få för sig att de går en stor folkopinion till mötes. Det tragiska är att det är precis tvärt om." 


Blogginlägg av
Jesper Strömbäck (2018-05-18)
Tobias Hübinette (2018-05-18)
Infoglitz (2018-05-16)


(Sveriges Radio,  2018-05-17)
"Ny rapport: De flesta svenskar positiva till invandring" 


(Tv4 Nyheterna, 2018-05-17)
"Majoritet svenskar välkomnar invandring, men tvekar om andra seder"


(Epoch Times, 2018-05-17)

"Ny rapport om svenskars attityd till invandring"

"Svenskar oroar sig för kulturkrockar och är negativa till seder och traditioner som inte passar in i samhället men är samtidigt överlag positiva till invandring, visar en undersökning som Dagens Nyheter har tagit del av."


(Dagens Nyheter, 2018-05-17)

"Ny rapport: Svenskarna negativa till kulturkrockar"

"Svenskarna är positiva till invandring överlag men oroar sig för kulturkrockar, visar en ny forskningsrapport."


(TT Nyhetsbyrån, 2018-05-16)

"Studie: Majoritet positiva till invandring"

"En majoritet av deltagarna i en attitydmätning som genomförts av Delegationen för migrationsstudiers (Delmi) och Novus är överlag positiva till alla typer av invandring. I synnerhet när det gäller utländska studenter och arbetskraftinvandring, skriver Dagens Nyheter.

Även de ekonomiska effekterna bedöms övervägande som positiva i undersökningen, som genomförts 2014, 2015 och 2016 .

– Resultaten visar på en hög grad av stabilitet de här åren i människors attityder till invandring. Man skulle kunna tänka sig att det skulle ha hänt mer i opinionen under en tid som var ganska omvälvande, säger forskaren Nora Theorin till tidningen.

Däremot har en klar majoritet en negativ syn på kulturkrockar och instämmer i påståendet att invandrare alltför ofta har ”seder och traditioner som inte passar in i det svenska samhället”.

– Resultaten pekar på att finns en oro som är mer kopplad till kulturella frågor än ekonomi. Attityderna är också mer negativa till invandring från delar av världen som upplevs som mer distanserade kulturellt, säger Nora Theorin.


Fakta: Så gjordes undersökningen

Delegationen för migrationsstudier tillsammans med Novus ställde frågorna vid tre tillfällen 2014, 2015 och 2016 till en slumpmässigt rekryterad webbpanel med svenska medborgare mellan 18 och 75 år. 2 254 svarade i alla tre omgångarna vilket gav en svarsfrekvens på 29 procent.

Källa: Delmi"


TT:s nyhet har publicerats 2018-05-16 av bl.a.

Aftonbladet

Blekinge Läns Tidningar

Barometern

Borås Tidning

Svenska Dagbladet

Sydöstran

Smålands-posten

Sydsvenskan

Tidningen Syre

Ystads allehanda

Östra Smålands Tidning

The Local 


(OmVärlden, 2018-05-14)

"Så kan vi förbättra relationen mellan diasporagrupper och biståndet"

"Samarbetet mellan diasporagrupper och biståndet är inte problemfritt. Diasporaaktörer är ofta personligt involverade på flera plan i hemlandets återuppbyggnad, vilket ibland möts med skepsis från biståndsaktörer. Förbättrade relationer skulle dock vara en vinst för båda parter. Det skriver forskaren Nauja Kleist utifrån en rapport för Delmi."


(Forum Syd, 2018-05-02)

"Migrationsdebatten behöver nyanseras"

"En kunskapsunderbyggd debatt där både utmaningar och möjligheter lyfts, tydligare distinktioner mellan olika migrationstyper och en bättre förståelse för diasporans roll efterfrågades av deltagarna på Forum Syd och Qandils seminarium om sambanden mellan migration och utveckling."


(Respons, 2018-04-26)

"Missvisande kritik mot Delmi"

"Håkan Boström kritiserade i Respons 6/2017 Delegationen för migrationsstudier (Delmi) för att inte vara självständig i relation till regeringen. Hans analys är ytlig och missvisande, svarar Delmis ordförande Joakim Palme. Inte vid något tillfälle har företrädare för regeringen försökt påverka Delmi. Håkan Boström svarar att Palme underskattar problemen med policynära forskning och att makt ofta utövas subtilt."


(Dagens samhälle, 2018-04-25)

"Utländska studenter stärker internationellt samarbete"

"En ny studie visar att svenska statliga stipendier till utländska studenter och forskare fungerar som Sverigefrämjande strategi, men att det inte nödvändigtvis gynnar svensk arbetsmarknad. För flera blir Sverige ett genomgångsland, där svenska staten bekostar en utbildning för en person som sedan blir verksam i ett tredje land." 


(EurActivs gästblogg, 2018-03-29)

"Shared responsibility"

Delmis ordförande, Joakim Palme och Delmis kanslichef, Kristof Tamas, publicerar idag ett debattinlägg om ansvarsfördelning av flyktingar, på EurActivs gästblogg. 


(Ekonomisk Debatt, 2 / 2018)

"Nationalekonomiska aspekter på reformering av det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS)"

Per Lundborg, professor i internationell migration och etniska relationer vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, nämner en Delmi-studie så här: "Delegationen för migrationsstudier (Delmi) har nyligen publicerat en välkommen och ambitiös utredning om reformering av asylsystemet skriven av två statsvetare, Bernd Parusel och Jan Schneider (Parusel och Schneider 2017). "


(Sveriges Radio, 2018-02-19)

"David Miliband: Flyktingkrisen hann bli en kris innan något gjordes". 

"Storbritanniens tidigare utrikesminister David Miliband är en av de inflytelserika personer som engagerat sig i frågan om migrationen och flykten till Europa. Hör reportage av Alice Petrén, migrationskorrespondent, som har träffat honom. David Miliband intervjuas i samband med Delmis seminarium på UD den 19 februari 2018."



(Tidskriften Respons 6/2017, 2018-01-11)

"Vi behöver studera historien för att förstå att vi står inför nya utmaningar"

 "...Delmi är på så sätt självt en del av svensk migrationspolitisk historia.” 

 ”...Delmi kan närmast jämföras med Näringslivets forskningstankesmedja Ratio eller,om man vill vara ännu mer generös, med SNS. Policynära forskning är dock aldrigoproblematisk. [...] För den som är intresserad av makt, diskursfrågor och gränslandet mellanforskning och politik utgör Delmi i sig ett värdigt studieobjekt.”


(Svenska Dagbladet, 2018-01-11)

"Vi ser bara början på rädslan för invandring"

"Invandringskritisk konservatism har fått starkt fäste i Europa på kort tid. Och räkna med att den kommer att växa - immigrationsvågorna som vi i dag ser är endast början på betydligt större folkvandringar."  


(Dagens Industri, 2017-12-21)

"LO-ekonom: Stöd invandringens förlorare"

"Sverige är ett rikt land och bör föra en generös invandringspolitik. Men om sådan politik ska vinna acceptans så krävs att migrationens fördelningseffekter erkänns och att vinnarna är villiga att kompensera dem som förlorar på invandring, anser LO-ekonomen Torbjörn Hållö."


(DN Debatt, 2018-12-18)

”Orealistiska reformförslag kan haverera asylpolitiken”

"Vi publicerar nu tre rapporter om det globala samarbetet om flyktingar i Mellanöstern och om EU:s svårigheter att fördela flyktingar och asylsökande på ett rättvist sätt. Vår slutsats är att det inte finns en magisk formel för perfekt ansvarsfördelning, men ändå möjligheter till förbättring, skriver Joakim Palme och Kristof Tamas vid Delmi."


(Der Tagsspiegel, Tyskland 2017-12-14)

Delmi-rapporten ”Framtiden för det gemensamma europeiska asylsystemet” (2017:9) av Bernd Parusel och Jan Schneider uppmärksammas i tyska Der Tagesspiegel .


"I Tyskland diskuteras EUs gemensamma asylsystem (CEAS) nu livligt. Förbundskansler Angela Merkel har föreslagit ett Europeiskt kvotsystem för flyktingar, men mött motstånd av länder som Polen och Ungern. Delmi-rapporten (2017:9) av forskarna Bernd Parusel och Jan Schneider har då blivit ett inspel i den tyska debatten. Bland annat refererade dagstidningen Der Tagesspiegel till rapporten och dess huvudsakliga resultat igår. Bland annat pekar Tagesspiegel på att medlemsstaterna saknar den mekanism som kan ge en mer balanserad fördelning av asylsökande och en rättvisare ansvarsfördelning mellan länderna."


(ETC, 2017-12-08)

"Migrationsparadoxen"

"EU-länderna ska de kommande veckorna enas om ett nytt gemensamt asylsystem, där många av förslagen försvårar för asylsökande. ETC ringde upp migrationsforskaren Peo Hansen för att prata om den paradox som länge präglat EU-politiken – att EU som behöver ökad invandring samtidigt kämpar för att stoppa den."


(Dagens Integration, 2017-12-04)

"Ny studie: Stora skillnader i asylbesult mellan EU-länder"

"Under nästan 20 år har medlemsländerna i EU arbetat för ett gemensamt asylsystem, trots detta sattes systemet på hårda prov under den så kallade flyktingkrisen 2015 och 2016. I en ny rapport kartläggs några av de misslyckanden som gjordes när systemet hamnade under press."


(Aftonbladet, Kolumn, 2017-10-20)

" Jan Guillou: Högern och medier har anpassat sig till SD:s svarta sagovärld"
"... Men nu finns ändå en färsk vetenskaplig undersökning om detta påstådda mörkande, utförd av Delegationen för migrationsstudier, Delmi 2017:6, lätt att googla. Studien visar vad de flesta journalister nog anat. Det förhåller sig tvärtom. ­Efter att ha följt de fyra största dagstidningarna under fem år har man ­kommit fram till att journalistiken kring ­invandring för det första överskattar omfattningen av flykting­invandringen och för det andra ­underskattar andra former av ­invandring, för det tredje överskattar kostnader och ­problem och för det fjärde underskattar vinster och möjligheter."

(Sydsvenskan, Gästskribenten, 2017-10-09) 

"David Ahlin: ”Många nya svenskar använder inte sin röst. Varför?”"

"I 2014 års val till kommunfullmäktige röstade 85 procent av män och 87 procent av kvinnor födda i Sverige. Bland födda i Asien röstade 24 procent av män och 34 procent av kvinnor. Av dem med bakgrund i Afrika röstade 43 procent av män och 50 procent av kvinnorna.
I en ny rapport från Delmi, Delegationen för migrationsstudier, visar forskarna att svenskfödda med föräldrar födda i Sverige röstar oftare än svenskfödda med utrikes födda föräldrar. Och att de som har en svenskfödd förälder röstar oftare än dem som har två utlandsfödda föräldrar."

(Advokaten, 2017-10-04)

"Anne Ramberg: Avhumaniseringens landvinningar"

" I dagens sverige har synen på tiggare och asylsökande på ett mycket tydligt och obehagligt sätt kommit att förändras radikalt. Det har blivit närmast normalt att beskriva båda dessa grupper som parasiter. Dom är lögnare. Dom är ekonomiska lycksökare. Dom försvagar Sverige ekonomiskt. Dom tar jobben från infödda. Dom försvagar den sociala sammanhållningen. Dom hotar svensk kultur. Dom tar i anspråk vår välfärd. Dom är våldtäktsmän. Dom begår brott. Dom är terrorister. Medier anklagas också felaktigt för att inte på ett korrekt sätt återge problemen med flyktinginvandring. Färsk forskning visar på motsatsen (Delmi Rapport 2017:6 Invandring i medierna)."


(LT Ledare, 2017-09-20)

"Integration handlar också om politisk delaktighet"

"De två forskarna, professor Pieter Bevelander och docent Mikael Spång, konstaterade nyligen på Dagens Nyheters debattsida att 'Utlandsföddas svaga politiska integration, som ett högt valdeltagande och representation i politiska församlingar, har hamnat i skymundan i diskussionen om integration. Om demokratin förlorar legitimitet bland stora grupper i samhället finns det risk att dess grundvalar skakas'."


(The Local, 2017-09-19)

"Opinion: Getting foreign-born Swedes to vote in 2018 should be a key issue"

Getting more foreigners to become politically integrated in Sweden should be a key issue in the build-up to the 2018 election, argue migration professor Pieter Bevelander and political scientist Mikael Spång.


(DN Debatt, 2017-09-06)

"Lågt valdeltagande bland utlandsfödda hotar demokratin"

"Utlandsföddas svaga politiska integration, som ett högt valdeltagande och representation i politiska församlingar, har hamnat i skymundan i diskussionen om integration. Om demokratin förlorar legitimitet bland stora grupper i samhället finns det risk att dess grundvalar skakas, skriver forskarna Pieter Bevelander och Mikael Spång.


Det är ett år kvar till valet 2018 och diskussionerna om vilka regeringskonstellationer som kan bildas är redan i full gång. Detsamma gäller naturligtvis vilka partier väljarna kommer att rösta in, liksom deras representation i riksdag, landsting- och kommunfullmäktige. En viktig fråga i detta sammanhang handlar om valdeltagande och representation, både i stort men också vad gäller skillnader mellan olika grupper. I en ny Delmi-rapport som publiceras i dag undersöker tolv forskare från olika discipliner utlandsföddas valdeltagande, röstningsmönster och politiska representation."


(TT Nyhetsbyrån, 2017-09-06)

"Lägre valdeltagande bland utlandsfödda"

Det finns stora skillnader mellan dem som är födda i Sverige och utomlands när det gäller valdeltagandet i Sverige, visar en rapport från Delegationen för migrationsstudier som presenteras på DN Debatt.

I det senaste riksdagsvalet röstade närmare 90 procent av de inrikesfödda, att jämföra med 75 procent bland de utrikesfödda medborgarna. Men skillnaderna mellan olika grupper av utrikesfödda är stor.

Det lägsta valdeltagandet finns bland personer födda i Asien, Afrika och europeiska länder utanför Norden, enligt forskarna.

"Att merparten av dem som invandrar till Sverige i dag kommer från just dessa regioner ger en indikation om att valdeltagandet kan komma att sjunka ytterligare i framtiden", skriver forskarna Pieter Bevelander och Mikael Spång.

Studien belägger även tidigare forskning om att utlandsfödda tenderar att rösta på partier till vänster, skriver de. Skillnaderna beror i stor del på utbildningsnivå och inkomst.


Nyheten har även publicerats av:
bohuslaningen.se - 2017-09-06
nlt.se - 2017-09-06
hd.se - 2017-09-06
aftonbladet.se - 2017-09-06
gp.se - 2017-09-06
svd.se - 2017-09-06
ekuriren.se - 2017-09-06
corren.se - 2017-09-06
unt.se - 2017-09-06
kuriren.nu - 2017-09-06
hallandsposten.se - 2017-09-06
vt.se - 2017-09-06
sn.se - 2017-09-06
pt.se - 2017-09-06
eposten.se - 2017-09-06
vk.se - 2017-09-06
ttela.se - 2017-09-06
stromstadstidning.se - 2017-09-06
sydsvenskan.se - 2017-09-06
hn.se - 2017-09-06
atl.nu - 2017-09-06
msn.com - 2017-09-06
nsd.se - 2017-09-06
metro.se - 2017-09-07


(TT Nyhetsbyrån, 2017-09-06)

"Invandrares valdeltagande kartlagt"

Det finns skillnader mellan dem som är födda i Sverige och utomlands när det gäller valdeltagandet, visar en rapport från Delegationen för migrationsstudier, presenterad på DN Debatt.

I riksdagsvalet 2014 röstade nära 90 procent av de inrikesfödda, mot 75 procent bland de utrikesfödda.

Skillnaderna mellan olika grupper av utrikesfödda är stor. Det lägsta valdeltagandet finns bland dem födda i Asien, Afrika och europeiska länder utanför Norden.


Nyheten har även publicerats av:
nlt.se - 2017-09-06
aftonbladet.se - 2017-09-06
pt.se - 2017-09-06
sandaren.se - 2017-09-06
vk.se - 2017-09-06
kristianstadsbladet.se - 2017-09-06
bt.se - 2017-09-06
blt.se - 2017-09-06
ostrasmaland.se - 2017-09-06
norran.se - 2017-09-06
barometern.se - 2017-09-06
trelleborgsallehanda.se - 2017-09-06
sydostran.se - 2017-09-06
ystadsallehanda.se - 2017-09-06
atl.nu - 2017-09-06
smp.se - 2017-09-06
news55.se - 2017-09-06
allanyheter.com - 2017-09-07



(VLT, 2017-09-06)

Sakine Madon: Sluta jaga ”invandrarröster”

"Varför röstar utlandsfödda i lägre utsträckning än infödda och vilka partier röstar gruppen på? Hur gör partierna för att nå utlandsfödda, och vad verkar leda till "politisk integration"? Det är några av frågorna som ställs i den nyutkomna rapporten "Valdeltagande och representation – Om invandring och politisk integration i Sverige" från Delegationen för migrationsstudier (Delmi).

Att invandrare röstar i lägre utsträckning har sina förklaringar. En hel del människor har kommit från länder utan demokrati och saknar därför röstvana. Språkbrister är ett ytterligare ett hinder, även utbildningsnivå och inkomst spelar roll."


Artikeln har även publicerats av:
salaallehanda.com  (2017-09-06)
fagersta-posten.se  (2017-09-06)
bblat.se  (2017-09-06)




(Sveriges Radio, P4 Malmöhus 2017-09-07)

"Utlandsfödda har lång väg till att bli politiker"

"Invandrade svenskar är underrepresenterade i kommunpolitiken, enligt en ny rapport. Skåne är inget undantag.
Om de valda politikerna hade speglat befolkningen så hade antalet politiker födda utomlands varit dubbelt så många. 

Enligt rapporten – som tagits fram av Delmi, delegationen för migrationsstudier, beror det här på hur det svenska valsystemet är uppbyggt och var utlandsfödda svenskar bor."



(Sveriges Radio, P4 Kristianstad, 2017-09-04)

”Forskare: Medierna framställer gruppen invandrare som problematisk”

”Forskaren Mehrdad Darvishpour menar att mediernas negativa rapportering av invandringen antingen beror på fokuseringen att sälja eller också är de påverkade av den politiska samhällsklimatet.

En ny studie visar på hur invandringen ofta speglas, i medierna, som nåt som är negativt för Sverige. Bakom undersökningen står Delegationen för migrationsstudier. Den beskrivs som nåt som bidrar till att försvaga den sociala sammanhållningen, som nåt som bidrar till kriminalitet och till att försvaga landet ekonomiskt.”


(Uppsala Nya Tidning, Ledare, 2017-08-23)

"Medierna förtiger inget"

”Skriver svenska medier om invandringen i alltför positiva ordalag, förtiger problem med syftet att inte gynna främlingsfientliga krafter? Frågeställningen är inte ny, den har funnits sedan början av 1990-talet, men motsättningarna har skärpts under senare år, till stor del beroende på framväxten av så kallade alternativmedier. I en ny rapport från forskningsinstitutet Delmi har tre forskare klarlagt hur det verkligen ser ut i de fyra största svenska dagstidningarna."


(Dagens Nyheter, Ledare, 2017-08-23)

"Erik Helmerson: Tydligt svar på fel fråga om invandring i medierna"

”Studien om invandring i medierna är viktig men besvarar inte den vanligaste kritiska frågan – om journalister ibland tonar ner till exempel invandrares brottslighet, och i så fall varför.

Slutsatsen från den nya studien av Delmi, Delegationen för migrationsstudier, torde vara nog för att få mjälten att explodera på ett antal "Sverigevänner".”


(Dagens Nyheter, Kulturdebatt, 2017-08-23)

"Jesper Strömbäck: Negativa gestaltningar av invandring är vanligare än positiva"

”Under de senaste åren har frågan om nyhetsmediernas rapportering om invandring varit omdiskuterad, och det har många gånger hävdats att nyhetsmedierna inte berättar sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring.”


(Västmanlands Läns Tidning, Ledare, 2017-08-15)

"Sakine Madon: Vifta inte bort relevant kritik mot medierna"

”Har medierna gjort sitt jobb när det kommer till att rapportera om invandring?

En mätning från SOM-institutet har visat att en majoritet anser att medierna inte helt säger sanningen om invandring. När det kommer till andra samhällsfrågor är förtroendet för medierna betydligt högre. Det finns två förklaringsmodeller till detta; att en högljudd främlingsfientlig kampanj mot medierna når framgång, eller att medierna faktiskt brustit i saklighet. Den första linjen företräds av SVT:s programdirektör Jan Helin, medan SVT-journalisten Anna Hedenmo, tillika ordförande för Publicistklubben, menar att journalister bör vara självkritiska.

De olika ingångarna lär märkas när Delmi, Delegationen för migrationsstudier, i dag lyfter frågan på ett seminarium på Rosenbad. På seminariet ska rapporten "Invandring i medierna – Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015?" presenteras av huvudförfattaren Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, och kommenteras av bland andra undertecknad.”

(Sveriges Radio, 2017-08-23)

"Studio Ett, 23 augusti kl. 16:03"

I samband med lanseringen av rapporten Invandring i medierna – Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015? arrangerade Delmi ett seminarium om hur svenska tidningar rapporterar om invandring.  I anslutning till seminariet intervjuades rapportförfattaren Jesper Strömbäck och panellisten Sakine Madon i Studio Ett, Sveriges Radio. Reportaget börjar ca. 07.30 in i sändningen.


Svenska Dagbladet, Ledare (2017-08-23)

”Ivar Arpi: Tidningar ska berätta sanningen om invandring”

”Tidningar far med osanning om invandringen. Om att den är dålig för Sverige. Ungefär så kan man sammanfatta en ny rapport där medieforskaren Jesper Strömbäck granskat huruvida rikstäckande tidningar – DN, SvD, Expressen och Aftonbladet- nyhetsrapporteringen om invandring är negativ eller positiv. ”

(Sydsvenskan, Kulturdebatt, 2017-08-23)

"Petter Larsson: Den stora lögnen –om mediernas rapportering av invandrare"

”Var tredje svensk misstror mediernas rapportering om invandring. Det gör de rätt i. Det visar rapporten "Invandring i medierna" signerad medieprofessor Jesper Strömbäck, som presenterades av Delegationen för migrationsstudier under onsdagen.”

(Laholms Tidning, Opinion, 2017-08-24)

"Här är fakta: Invandring vinklas ofta negativt"

”Det finns en myt som odlas framför allt av främlingsfientliga krafter men förvånansvärt ofta också av normalt sett sansade och seriösa debattörer: invandringens negativa effekter döljs av media.

Tidigare forskning på området visar att det inte varit så. Nu kommer en ny rapport om perioden 2010-2015 som visar detsamma.”

(Norra Skåne, Opinion, 2017-08-23)

"Här är fakta: Invandring vinklas oftast negativt" 

”Det finns en myt som odlas framför allt av främlingsfientliga krafter men förvånansvärt ofta också av normalt sett sansade och seriösa debattörer: invandringens negativa effekter döljs av media.

Tidigare forskning på området visar att det inte varit så. Nu kommer en ny rapport om perioden 2010-2015 som visar detsamma.”

(Hela Hälsingland, Ledare, 2017-08-24)

"Sjölund: Självklart dominerar den negativa mediebilden"

”LEDARE: Visa mig den nyhetsredaktion som återkommande kritiseras av sina läsare för att de ger en för positiv bild av samhällsutvecklingen.”


(Nya Åland, Ledare, 2017-08-24)

"Medierapporteringen om invandring behöver belysas"

"I nuläget finns inga tydliga bevis för att svenska medier generellt skulle mörka avigsidorna av invandring. Det är genom att självrannsakning medierna kan rätta till eventuella brister. Berättar de svenska medierna hela sanningen om invandringen?

Nej. Det svaret gav en majoritet av de tillfrågade i en undersökning som gjordes av SOM-institutet i Göteborg (DN 29.5). Svaret sticker ut. För i andra samhällsfrågor har medierna ett högre förtroende.”


(Dala-Demokraten, Ledare, 2017-08-25)

"Lisa Pehrsdotter: En gång till: Vi mörkar inte"

”Okej, jag har randat på om det förr. Men jag gör det igen. För ämnet tycks aldrig sluta vara aktuellt.

Det handlar om det här att vissa menar att media mörkar, att vi väljer solskenshistorierna om invandringen och låter bli att berätta om alla dem som begår brott och om de problem som invandringen orsakar (den invandring som gärna får prefixet ”mass-” när de som påstår de här sakerna pratar om den).”


(SVT Nyheter, Opinion, 2017-08-25)

"Tillrättalagd analys om misstron mot medier”

”OPINION · ”Att bjälken kan sitta i journalisters och redaktörers ögon tycks vara helt främmande. Varför saknas den analysen?”, undrar Mats Sederholm.

I senvårens debatt om mediemisstroende sades det att det visserligen finns ett misstroende mot media när det gäller invandringsfrågor men att svenskar i övrigt har ett stabilt förtroende för traditionella media.

Sett från ett fristående perspektiv så visar det sig istället att såväl media som de flesta experter undviker flertalet undersökningar. Dessutom gör de en analys med utgångspunkten från att de etablerade medieproducenterna har rätt medan kunderna, mediekonsumenterna, har fel.”


(Västmanlands Läns Tidning, 2017-08-15)

"Sakine Madon om hur invandring beskrivs av medierna"

”Onsdagen den 23 augusti anordnas ett seminarium i samband med lanseringen av rapporten Invandring i medierna. VLT:s ledarskribent Sakine Madon deltar.”


(Journalisten, 2017-08-23)

"Negativ rapportering om invandring dominerar"

”Negativa gestaltningar av invandring var vanligare än positiva i den svenska nyhetsrapporteringen 2010-2015.

Det slår en ny rapport som presenteras i dag fast. Rapportens huvudförfattare är professorn i journalistik Jesper Strömbäck, som skrivit den på uppdrag av Delmi, Delegationen för migrationsstudier.”


(Journalisten, 2017-08-23)

"Glapp mellan debatt och forskning"

”Frågan om misstroendet mot hur medier rapporterar om invandring tog i hög grad över när Jesper Strömbäck i dag presenterade sin rapport.

Journalisten berättade tidigare i dag slutsatserna i den färska rapporten Invandring i medierna – Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015? På eftermiddagen presenterades rapporten vid ett seminarium i Stockholm, av huvudförfattaren Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG i Göteborg.”


(SVT Nyheter, 2017-08-23)

"Ny rapport: Negativa nyhetsartiklar om invandring vanligast"

”Undersökningar har visat att allt fler misstror mediernas rapportering kring invandring och tror att verkligheten skönmålas. Men en ny studie visar att svenska nyhetstidningar till övervägande del beskrivit invandring negativt mellan 2010 och 2015.

– Ett problem när det gäller många debatter kring journalistiken och dess innehåll är att den bygger för mycket på intryck som olika debattörer har, och för lite på den forskning som faktiskt finns, säger Jesper Strömbäck till Kulturnyheterna.”


(Dagens Integration, 2017-08-23)

"Ny studie: Negativa artiklar om invandring vanligare än positiva"

”De senaste åren har frågan om nyhetsmediernas rapportering om invandring väckt mycket debatt i Sverige. Undersökningar har visat att allt fler misstror tidningarna och anser att det rapporteras en överdrivet positiv bild om invandring. Men en ny rapport visar att medierna mellan 2010 och 2015 till största del har beskrivit invandring negativt ”


(Medievärlden, 2017-08-23)

"Ny rapport: medierna skriver negativt om invandring"

”Negativa skildringar av invandring överväger i media, tvärt emot vad en del debattörer hävdat på senare tid ”För att diskussionen ska vara meningsfull krävs att den tar hänsyn till den forskning som finns och inte bygger på mytbildningar eller anekdotisk bevisföring”, skriver Jesper Strömbäck på DN Kultur. ”

(Arbetsvärlden, 2017-08-24)

"Negativ bild av invandring i media enligt ny rapport"

”Medierna ger en negativ bild av invandringen till Sverige och större delen av nyhetsbevakningen rör flyktinginvandring, enligt en ny rapport från Delegationen för migrationsstudier.”


(Feministiskt perspektiv, 2017-08-24)

"Medierapportering om invandring överdrivet negativ"

"Nyhetsjournalistiken om invandring i Sveriges fyra största tidningar fokuserar oproportionerligt mycket på flyktingar och asylsökande, och de negativa skildringarna är vanligare än de positiva. Det negativa dominerar mer än vad forskning om invandring ger stöd för. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från Delegationen för migrationsstudier (Delmi)."


(TT Nyhetsbyrån, 2017-08-23)

"Negativ rapportering om invandring vanligast"

Negativa gestaltningar av invandring var vanligare än positiva gestaltningar i nyhetsrapporteringen under åren 2010-2015. Det visar den nya forskningsrapporten "Invandring i medierna - hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015?".
I rapporten undersöker författarna i vilken utsträckning olika positiva och negativa gestaltningar av invandring förekommer i nyhetsrapporteringen.
Studien visar bland annat att den vanligaste gestaltningen är att invandring bidrar till att försvaga den sociala sammanhållningen. Näst vanligast är gestaltningarna att invandring bidrar till kriminaliteten och till att försvaga Sverige ekonomiskt.

Större nyhetsvärde
Den positiva gestaltningen att invandring bidrar till kompetensförsörjning på arbetsmarknaden kommer först på fjärde plats.
I en debattartikel i DN Kultur skriver en av rapportens författare, Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation på JMG vid Göteborgs universitet, att det faktum att negativa nyheter har ett större nyhetsvärde än positiva nyheter inte är unikt för nyhetsjournalistiken om invandring.

Inte rättvisande bild
Resultaten av studien visar också att nyhetsrapporteringen präglas av ett "oproportionerligt stort fokus på flyktinginvandringen" - samtidigt som rapporteringen om andra former av invandring är sparsam, skriver Strömbäck. Detta menar han gör att nyhetsrapporteringen inte ger en rättvisande bild av invandringen.
Rapporten bygger på en kvantitativ innehållsanalys av 968 nyhetsartiklar publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet mellan den 1 januari 2010 och den 30 juni 2015. Den ges i dag ut av Delegationen för migrationsstudier (Delmi).

Anna Lindberg/TT


TT:s artikel har även publicerats i:
hd.se - 2017-08-23
TT - 2017-08-23
helagotland.se - 2017-08-23
pt.se - 2017-08-23
ystadsallehanda.se - 2017-08-23
corren.se - 2017-08-23
barometern.se - 2017-08-23
trelleborgsallehanda.se - 2017-08-23
ekuriren.se - 2017-08-23
sn.se - 2017-08-23
norran.se - 2017-08-23
svd.se - 2017-08-23
sydostran.se - 2017-08-23
vt.se - 2017-08-23
kristianstadsbladet.se - 2017-08-23
stromstadstidning.se - 2017-08-23
eposten.se - 2017-08-23
ostrasmaland.se - 2017-08-23
sandaren.se - 2017-08-23
nt.se - 2017-08-23
vk.se - 2017-08-23
bt.se - 2017-08-23
nsd.se - 2017-08-23
folkbladet.se - 2017-08-23
atl.nu - 2017-08-23
mvt.se - 2017-08-23
folkbladet.nu - 2017-08-23
unt.se - 2017-08-23
hn.se - 2017-08-23
sydsvenskan.se - 2017-08-23
bohuslaningen.se - 2017-08-23
kuriren.nu - 2017-08-23
smp.se - 2017-08-23
gp.se - 2017-08-23
news55.se - 2017-08-23
ttela.se - 2017-08-23
blt.se - 2017-08-23
msn.com - 2017-08-23
hallandsposten.se - 2017-08-24
aftonbladet.se - 2017-08-24
Göteborgs-Posten - 2017-08-24
metro.se - 2017-08-24


(Arbetsmarknadsnytt (Svenskt Näringsliv) 2017-06-14)

"Företagens behov måste få styra"

"För att bevara Sveriges välfärd i framtiden krävs bland annat enklare tillämpning av reglerna för arbetskraftsinvandring. Det menade Svenskt Näringslivs Carola Lemne och Unionens Henrik Ehrenberg vid ett seminarium om arbetskraftsinvandring anordnat av Delmi och Svenskt Näringsliv. IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä höll inte med."


(SVT & SR 2017-06-13)

I samband med lanseringen av kunskapsöversikten Invandringens historia - från "folkhemmet" till dagens Sverige (2017:5) arrangerade Delmi i samarbete med Svenskt Näringsliv ett seminarium om arbetskraftsinvandringen då och nu. I anslutning till seminariet gjordes bl.a. följande intervjuer. SVT:s finska redaktion gjorde ett större reportage som visas ca 4,30 in i sändningen, se här. SR intervjuar Veli-Pekka Säikkälä (finska), lyssna här.



(Europeiska migrationsnätverket (EMN) 2017-05-22)

"Nätverkskonferens 2017 - Family reunification"

Den 12 maj 2017 arrangerade EMN:s svenska kontaktpunkt tillsammans med Delegationen för migrationsstudier (Delmi) en nätverkskonferens i Stockholm på temat "Family reunification in Sweden and Europe – state of play and lessons for the future”. En sammanfattning av diskusionen och presentationerna som hölls på konferensen (inkl. Delmis kanslichef Kristof Tamas) finns tillgängliga via länken ovan.


(Upsala Nya Tidning 2017-05-13)

"Joakim Palme ser behov av migrationsutredning"

"Hur påverkar en stor flyktinginvandring tilliten i ett samhälle? Det försöker en ny stor norsk utredning svara på. Uppsalaprofessorn Joakim Palme ledde den 10 maj ett seminarium med temat vad Sverige kan lära av Norge."



(SIDA 2017-04-19)

"Biståndet kan förstärka migrationens positiva effekter"

Sida arrangerade den 19 april seminariet Development Talks där bl.a. Kristof Tamas, Delmi, deltog i samtal om migration och utveckling - vad är biståndets roll?  Seminariet går att se på Sidas YouTube-kanal.


(Timbro/Smedjan 2017-04-06)

Massutmaning - eller massor av hanterbara utmaningar?

Tino Sanandajis bok Massutmaning har fått ett massivt genomslag. Ett gediget researcharbete ligger bakom, men författaren avfärdar ett antal viktiga faktorer bakom integrationsproblemen på arbetsmarknaden alltför lättvindigt, skriver Henrik Malm Lindberg, docent i ekonomisk historia och utredningssekreterare på Delmi. Det är inte bara utbildningsnivån hos utomeuropeiska invandrare som gör det svårt för dem att få jobb.


(TV4 Nyheterna 2017-03-15)

"Invandringskritiska partier – så många mandat har de i Europa"

I filmklippet visualiseras de invandringskritiska partiernas närvaro i de nationella parlamenten i Europa. Underlaget är hämtat från kunskapsöversikten De invandringskritiska partiernas politiska inflytande i Europa (Delmi 2017:1).


(Dagens Samhälle 2017-03-09)

”Det måste bli lättare att rekrytera till bristyrken”

Emilia Bjuggren (S) skriver i en replik till Anna König Jerlmyr i Dagens Samhälle: 

"Enligt Delegationen för migrationsforskning, Delmi, [sic] kommer en stor andel av arbetskraftsinvandrarna till yrken där kraven på utbildning och kunskaper i svenska är låga. De konkurrerar alltså i hög utsträckning med de relativt få enkla jobb som finns på svensk arbetsmarknad. Det har dessutom bildats en praxis på arbetsmarknaden att 13 000 kronor är miniminivån för arbetstillstånd och förlängning av dessa. Människor som arbetar till de lönenivåerna i Stockholm får det tufft att klara sig i vardagslivet. Systemet ger dessutom arbetsgivarna stor makt och gör arbetstagarna beroende av deras goda vilja."


(SvD 2017-02-14)

”Arbetskraftsinvandring bör prövas mot behov”

Skydd mot förföljelse och våld är en rättighet och ska inte villkoras till en anställ­ning. Därför bör vi återgå till att göra arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring och på sikt skapa en mer human asylpolitik, skriver Emilia Bjuggren (S).


"Enligt Delegationen för migrationsforskning, Delmi, kommer en stor andel av arbetskrafts­invandrarna till yrken där kraven på utbildning och kunskaper i svenska är låga. De konkurrerar alltså i hög utsträckning med de relativt få enkla jobb som finns på svensk arbetsmarknad (Delmi)."


(Clarté 2017-01-15)

"Behöver Sverige invandrad arbetskraft?"

Benny Andersson hänvisar till Joakim Palme och Kristof Tamas debattartikel i DN 2016-12-18 i en diskussion om migrationspolitiken och effekterna av invandringen på kort och lång sikt: "Joakim Palme och Kristof Tamas vid Delegationen för migrantstudier (Delmi) sammanfattar migrationsproblematiken på ett bra sätt: 'På kort sikt finns stora kostnader och avsevärda risker. Men tas migrationens möjligheter till vara kan flyktingkrisen få betydande positiva effekter'”. 


(Dagen 2017-01-05)

"Välkommen hit, vem du än är"

Låt oss genom ekonomiska instrument skapa incitament för fler EU-länder att ta emot flyktingar. Det skriver Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare för Kristna Fredsrörelsen: "Lyckligtvis finns det sätt att börja bryta den onda cirkeln. I rapporten 'Irreguljär migration och Europas gränskontroller' från den statliga Delegationen för migrationsstudier (Delmi) föreslås flera åtgärder, från en nedtrappning av den politiska retoriken och den panikartade krishanteringen, till att genom ekonomiska instrument skapa incitament för fler EU-länder att ta emot flyktingar."


(DN Debatt: 2016-12-22)

Slutreplik: ”Vi har ett brett perspektiv”

Delmi har i sin strategi för 2014-2017 gjort en snarlik analys som Oscar Larsson gör i sin replik. Vi har valt att inte bara rikta fokus mot utlandsföddas arbetsmarknadsdeltagande, trots att integrationsbegreppet, i det dagliga talet så väl som i den politiska debatten, i stor utsträckning har kommit att handla om arbete och egen försörjning, skriver Joakim Palme och Kristof Tamas.


(DN Debatt: 2016-12-20)

Replik: ”Socialt och politiskt deltagande också viktigt”

Joakim Palme och Kristof Tamas från Delegationen för migrationsstudier betonar i sin artikel (DN Debatt 18/12) vikten av deltagande på arbetsmarknaden men även hur Sverige ska kunna dra nytta av invandringen mer generellt, bland annat genom att ta tillvara demografiska fördelar och ny arbetskraft. Men för att bekämpa segregation och skillnader i hälsa måste det skapas lokala samverkansmodeller som skapar möjligheter för ett socialt och politiskt deltagande med reellt inflytande från de medborgare och organisationer som representerar minoritetsgrupper, skriver forskaren Oscar Larsson.


(DN Debatt 2016-12-18)

”Åtta viktiga frågor i den migrationspolitiska debatten”

Ett år i flyktingkrisens kölvatten. Flera politiska partier omvärderar nu den förda migrationspolitiken. Oron för framtiden är utbredd. På kort sikt finns stora kostnader och avsevärda risker. Men tas migrationens möjligheter tillvara kan flyktingkrisen få betydande positiva effekter på lång sikt, skriver Joakim Palme och Kristof Tamas vid Delmi.


(Norra Skåne 2016-12-10)

"Invandring ger vinster"

In­vandring som leder till be­folk­nings­till­växt ger hög­re eko­no­misk till­växt. Det fram­går av en forsk­nings­rap­port till De­le­ga­tionen för mi­gra­tions­stu­dier,Delmi, av pro­fes­sor Bo Malmberg. Re­sul­tatet är inte så över­ras­kan­de. För­ra årets BNP ökade mer än väntat på grund av de många flyk­tingar som kom un­der hösten och de in­satser som det ledde till. Även på läng­re sikt leder fler män­ni­skor i ett land till ökad eko­no­misk ak­ti­vi­tet, vil­ket är vad som av­speglas i till­växt­siff­rorna.


(Helsingborgs Dagblad 2016-12-08)

Ledare: Invandring innebär möjligheter. Även om problemen är många på kort sikt.

En nyligen publicerad forskningsrapport under ledning av Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, som beställts av Delegationen för migrationsstudier, utgår från att de som kommit till Sverige huvudsakligen är personer i yrkesaktiv ålder eller yngre. Arbetskraften ökar och det gör även tillväxten.

Men det finns också forskare som har invändningar och menar att de demografiska faktorerna övervärderas och att betydelsen av nyanländas utbildningsnivå undervärderas. Varningar att ta på största allvar: effekterna på samhällsekonomin är beroende av om, och hur snabbt, nyanlända kan få egen försörjning.


(Sydsvenskan 2016-12-08)

Ledare: Invandring innebär möjligheter...

...även om problemen är många på kort sikt. Unga och utrikes födda betraktas ofta som problemgrupper på arbetsmarknaden. Det är sant att de är överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken, men det är också framför allt bland unga och utrikes födda som sysselsättningen nu ökar.


(Dagens Samhälle 2016-12-07)

"Ljusa framtidsutsikter tack vare invandringen"

Sverige har lyckats med det ingen trodde var möjligt år 2000; att radikalt ändra den åldersstruktur som då tycktes skriven i sten. Invandringen har bromsat försämringen i åldersstrukturen och framtidsutsikterna med den nettoinvandring som SCB räknar med ser goda ut. Om Sverige lyckas tillvarata de många arbetsföra människor som invandrat så kan de bygga ekonomin och därmed landet starkt igen.


(DN Ekonomi 2016-12-06) 

"Forskare tvistar om flyktingar ökar tillväxt"

Invandringen lyfter Sveriges ekonomi. När befolkningen ökar ges möjlighet till högre tillväxt, menar professor Bo Malmberg vid Stockholms universitet.


(DN Debatt 2016-11-18)

”Ledarsidornas SD-kritik har inte hindrat ökat stöd”

Ny undersökning. Att etablerade svenska ledarsidor förhållit sig väldigt kritiska till SD tycks ha spelat liten roll för partiets stöd. De svenska tidningarna har haft en betydligt mer negativ ton än andra nordiska länders ledarsidor när dessa skrivit om radikala högerpopulistiska partier, skriver Anders Hellström och Anna-Lena Lodenius.


(Sydsvenskan 2016-10-06)

Per Wirtén: Invandringen är en solklar investering

Per Wirtén läser tre publikationer som han menar pekar på samma sak: Invandringen är en investering och Sverige skulle vara fattigare och otryggare om landet vore avskärmat.


(Regeringskansliets hemsida 2016-09-27) 

Afrikansk migration: Seminarium och rapportsläpp på EU-representationen i Bryssel            

 Vilka är drivkrafterna bakom migration inom och från Afrika? Hur ser trender och mönster ut och vad bör EU fokusera på i sitt samarbete med afrikanska länder? Dessa frågor svarar migrationsforskaren Aderanti Adepoju på i en ny rapport från Delmi – delegationen för migrationsstudier, Justitiedepartementet. 


(EurActiv.com 2016-09-12) 

EU should focus more on regional governance in Africa

Migration is a priority issue all the way from Oslo to Cape Town, so the EU and Africa need to work together more effectively in order for it to be better managed in the future. Aderanti Adepoju describes how this can be done.


(Debating Europe 2016-06-23)
“Does Europe need a common immigration policy?”
Is it accurate to talk about an “EU immigration policy”, or are there rather several national policies (often working at loggerheads)?
- I would say both exist in parallel. There is an EU policy from what is called the ‘EU acquis’, with Directives and Regulations at the EU level that EU Member States are bound to implement. But, at the same time, especially regarding labour immigration and regulations concerning the rules for family reunification, EU Member States still have their own legal frameworks in place, says Kristof Tamas, Director, Head of Secretariat of Delmi, the Swedish-based Migration Studies Delegation.


(Forskning & Framsteg 2016-06-22)

"Den goda viljan"

Om bl.a. Dick Harrisons Delmi-studie "Alla tiders migration!". Dick Harrison beskriver en ”omfattande migration” till Sverige under stormaktstiden, för att visa på likheten mellan då och nu. En stor del av denna migration var finsk – och följaktligen en folkomflyttning inom det dåvarande svenska riket. Han nämner siffran 6000 skogsfinnar i Sverige, och menar att det omräknat till dagens befolkningsmängd skulle motsvara en migration av 60 000 människor...Harrison nämner även att många städer präglades av exempelvis tyska invandrare.


(Arbetsvärlden 2015-10-29)

Osäkert hur tillfälliga uppehållstillstånd påverkar integrationen

Tillfälliga uppehållstillstånd under ett år i taget i upp till tre år som huvudspår för asylsökande är en av punkterna i den nya breda migrationsöverenskommelsen. Patrick Joyce är nationalekonom och har nyligen gjort en kunskapsöversikt över integrationspolitik och arbetsmarknad åt Delegationen för migrationsstudier, Delmi. Han har inte stött på någon studie om betydelsen av tillfälliga respektive permanenta uppehållstillstånd, varken i arbetet med den nya forskningsöversikten eller tidigare. Eskil Wadensjö vid Stockholms universitet, professor i arbetsmarknadspolitik säger:

– Det finns, såvitt jag vet, inga sådana forskningsresultat att titta på. För att studera det krävs dataunderlag och det har inte funnits tidigare i Sverige.


(SvD 2016-05-26) 

" Hårdare gränspolitik skapar en ond cirkel"        
Med Schengensamarbetet har europeiska regeringar slutit upp runt säkrandet av gränserna i stället för att bygga en gemensam, fungerande migrations- eller flyktingpolitik. Nu måste vi bana väg för en mer rationell och human politik, skriver Ruben Andersson, antropolog och författare till en ny rapport från Delmi.


(SVT 2016-05-26)
"Gränskontroller pekas ut som destruktiva"
Gränskontroller med syfte att stoppa migranter och flyktingar ställer till mer skada än nytta. Den slutsatsen drar en statlig utredning som presenteras idag.


(SR 2016-05-26)
"Gränskontroller kontraproduktiva"
Europas skärpta gränskontroller är på sikt destruktiva och förstärker osäkerhet och förvirring snarare än stoppar migranter och flyktingar. Den hårda domen framförs i en statlig utredning som presenteras i dag.

(Arbetet.se 2016-05-23)
"Invandring från Norden får negativa effekter"
Invandring kan leda till lägre löneökningar för personer födda i Sverige – men framförallt om invandrarna kommer från Norden. Det visar en ny stor studie av migrationens effekter på svensk arbetsmarknad.


(Borås Tidning 2016-05-17)

"Heinö: Invandringen måste få förändra samhället"

I “Alla tiders invandring!” (Delmi) driver historieprofessorn Dick Harrison tesen att “samtliga fredstida invandringar” stärkt Sverige “politiskt, ekonomiskt och kulturellt”. Det finns, skriver Harrison, “inte ett enda historiskt exempel på att fredlig invandring på sikt har varit negativ för mottagarlandet”... Men som Harrison förtjänstfullt påminner om är invandringens historia inte bara framväxen av nya kvarter, företag och föreningar. Invandringens historiska resultat är snarare nya städer, nya näringsgrenar och nya minoriteter...“Immigrationen måste betraktas som en resurs, inte som ett problem”, avslutar Harrison sin skrift.


(LO 2016-05-11)

Etablering av utrikes födda - en långsiktig utmaning

SCB har tagit fram en rapport som undersöker invandrares etablering på svensk arbetsmarknad, fakta som diskuterades under ett seminarium på LO och ska leda till en policy för RIA...Kristof Tamas från Delegationen för migrationsstudier, DELMI, menade att de som har gymnasial och eftergymnasial utbildning har en högre sysselsättningsgrad...DELMI har gjort en egen studie av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som gjordes under 16 år, åtta år med socialdemokratiska regeringar och åtta år med alliansregeringar. En rad olika åtgärder har provats.

- Fem faktorer förklarar om resultatet blivit bättre eller sämre. Generellt är det så att det går sämre för gruppen flyktingar än för arbetskraftsinvandrade.

- Vi bör titta på kompletterande utbildningar och anpassa dem till efterfrågan i Sverige, anser Kristof Tamas.


(Curie.se 16-05-10)
"Vad ska vi ha historieforskning till?"
Historien visar att den svenska staten kan ta emot och integrera ett mycket stort antal flyktingar. Den slutsatsen drar Uppsalahistorikern Mikael Byström utifrån sin forskning. Ändå är han pessimistisk till att vi kan lära av historien. Hur går det ihop? Och vad är då nyttan med historisk forskning? Curie har pratat med honom och Jonas Harvard, historiker och talesperson för Humtank, om historieforskningens roll i samhällsdebatt och politik. Generellt ser han en positiv utveckling, där det humanistiska perspektivet välkomnas i alltfler sammanhang. Han exemplifierar med Delegationen för migrationsstudier. När den startade involverade den inte några humanister, trots att det finns massor av forskning kring migration, identitetsskapande och välfärdssystem.

– Efter att Humtank påpekade detta bjuds nu bland annat historiker in att bidra till verksamheten. Dessutom har det historiska perspektivet lett till att man uppmärksammat bristen på kunskap om rasism generellt, något som genererat forskning inom andra discipliner.


(DN ledare 2016-05-10)
Hanne Kjöller: Målkonflikterna som Sverige glömde
Det är sannerligen inget smalt svep historieprofessorn Dick Harrison kostar på sig i skriften ”Alla tiders migration!”. I kunskapsöversikten, utgiven av Delegationen för Migrationsstudier (Delmi), börjar Harrison med inlandsisen för 14.000 år sedan och fortsätter till nutid för att besvara frågan vad vi kan lära av invandringens historia.


(Migration, Policy, Practise, February/March 2016)

The most open system for labour immigration – has it worked? by Bernd Parusel and Kristof Tamas

Since 2008, Sweden has been using a liberal, demand-driven system for labour immigration from non-

EU countries. The Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) praised it as 

the most open labour migration system among its member countries. It was introduced to facilitate

recruitment to occupations with labour shortages and to provide employers with better opportunities to hire

from abroad. Seven years later, Delmi (the Swedish Migration Studies Delegation) analysed the impact

of the Swedish system in a comprehensive anthology. A main finding is that Sweden needs to strengthen

the rights of immigrant workers and that its labour immigration policy needs to be revised.



(SvD Näringsliv 2016-04-27)

"Invandring från Norden får negativa effekter"
Mattias Engdahl, forskare i nationalekonomi vid Uppsala Universitet, har för Delegationen för migrationsstudier (Delmi) räkning undersökt hur löner och sysselsättning för inrikes födda påverkas av invandring.I rapporten slår Mattias Engdahl fast att invandringen har små negativa effekter på den befintliga befolkningens arbetsmarknadssituation. 


(Vårt Göteborg 2016-04-13)

”Sociala relationer en nyckelfråga”.

Är Sverige bäst eller sämst på integration? Den frågan försökte Joakim Palme och Kristof Tamas från Delegationen för migrationsstudier, Delmi, nyligen reda ut på ett seminarium för kommunens tjänstemän som möter nyanlända.


(Universitetsläraren 2016-02-11)

”Andra kriser har också framstått som oöverstigliga”

Flyktingkrisen ger forskare möjlighet att studera migration på ett nytt sätt. Det menade Joakim Palme, professor i statsvetenskap och ordförande för Delegationen för migrationsstudier under Akademikernas högskolepolitiska forum i Stockholm den 3 februari.


(biståndsdebatten.se 2016-01-27)
Flyktingkrisen – en utmaning för EU-samarbetet
Hur EU ska tackla den pågående flyktingkrisen har visat sig vara ett påfrestande prov för samarbetet mellan medlemsländerna. Men mer samarbete krävs, även med länder utanför unionen. Det var en av slutsatserna från Föreningen för Utvecklingsfrågors och Arena Idés seminarium om EU:s migrationspolitik...Ett viktigt framsteg på den globala arenan är att migration nu är en del av de globala utvecklingsmålen. Kristof Tamas påpekade att stater numer är skyldiga att enligt mål 10, som handlar om att minska ojämlikheterna inom och mellan länder, ordna säker, laglig och ansvarsfull migration.


(forskning.no 2016-01-04)
Svensk løfte om opphold for livet veide tyngst for syriske flyktninger "
Å søke asyl i Europa innebærer på en måte å begynne på nytt. Jeg skal begynne på nytt og bygge mine barns framtid. Da vil jeg ikke bo på et sted der de om noen år sier: Ha det, nå får du dra herfra. Ahlam (35) ville til et Sverige som hadde bestemt seg for å gi permanent oppholdstillatelse til alle syriske flyktninger. Flyktningene skulle få lov til å bli i landet for godt, var meldingen fra svenske myndigheter. Det er en av de viktigste årsakene til at syrere som ham søkte asyl i Sverige framfor andre land, viser en rapport, Forsker Emma Lundgren Jörum ved Uppsala universitet har på oppdrag fra Delegationen för migrationsstudier intervjuet Ahlam og 21 andre syriske flyktninger i Sverige. Hun ville finne ut hvorfor de havnet nettopp der.


(Dagens samhälle 2015-12-18)
”Satsa på migrationens möjligheter”
Idag den 18 december är det den internationella migrantdagen. Migration är en naturlig del av människors liv och samhällens utveckling. Förutsättningar behöver skapas så att de positiva effekterna väger tyngre än de negativa sidoeffekterna, skriver Delmis Joakim Palme (ordförande), Kerstin Brunnberg (ledamot) och Kristof Tamas (kanslichef).


(Fastighetsfolket 2015-12-15)

"Arbetskraftsinvandrare i utsatt position"
I dag presenteras en ny antologi från Delmi, Delegationen för migrationsstudier, där 13 forskare tittat på hur reglerna för arbetskraftsinvandring fungerar i praktiken. De konstaterar att anställningsvillkoren inte kan säkerställas med gällande regler och i en debattartikel i Dagens Nyheter föreslår två av forskarna förändringar på flera punkter


(DN Debatt 2015-12-15)
”Reformera lagen om arbetskraftsinvandring”
Ny antologi i dag. År 2008 reformerades reglerna för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU med fokus på avreglering och avbyråkratisering. Men anställningsvillkoren kan inte säkerställas med gällande regler. Delmi-rapporten visar att lagstiftningen måste reformeras för att säkerställa att den tillämpas så som var avsett. ”Vi presenterar nu förslag för att komma till rätta med problemen”, skriver forskarna Catharina Calleman och Petra Herzfeld Olsson.

(DN Ledare 2015-12-10)
"Erik Helmerson: Integrera Sverige till flyktingarna"
”Vi kommer att bli era medborgare i framtiden. Ni måste använda oss.”
Så säger Bilal, en av de många syrier som nu söker asyl i Sverige. Han intervjuas i ”Valet och vägen”, en rapport av Emma Lundgren Jørum från Delegationen för migrationsstudier (Delmi).

(SvD 2015-12-09)
"Forskare: Oro och hopp i flyktingars berättelser"
Varför väljer syriska flyktingar att söka asyl i Sverige? Den frågan söker Uppsalaforskaren Emma Jörum svar på genom en av få kvalitativa migrationsstudier med människors egna berättelser i fokus.


(SvD Debatt 2015-12-09)
"Frustrerande lång väg till nytt liv i Sverige"
Det är av yttersta vikt att den nya politiken med tillfälliga uppehållstillstånd inte försämrar förutsättningarna för integration och ett värdigt liv för de människor som får en fristad i Sverige, skriver forskaren Emma Jörum.

(Nerikes Allehanda 2015-11-13)
"Varken himmel eller helvete"
Sverige riskerar att gå under i närtid sade Sverigedemokraternas Kent Ekeroth på ett torgmöte. Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson uttryckte också en fruktan för Sveriges undergång på Twitter. Vi skulle också utmåla invandringen som den stora möjligheten för Sverige – och Europa. Ett nybyggarsamhälle som nu formas.Då kan det behövas en migrationsforskare som torrt och sakligt går igenom hur läget är. Joakim Palme är ordförande för statens delegation för migrationspolitisk forskning. Han är professor i statskunskap. Han var en av talarna på seminariet Open up i Örebro.


(SR Vetandets Värld 2015-10-19)
Vi och dom: Kategoriernas dilemma
Vi har ett behov av att dela in andra människor i olika kategorier. Både i samhällets i stort genom till exempel befolkningsstatistik, men vi har också ett individuellt behov av att kategorisera andra för att förstå vår sociala verklighet. Kategorier kan alltså vara användbara, men såväl forskning som erfarenhet visar också att de kan vara mycket farliga - det här kan helt enkelt beskrivas som ett dilemma. 


(P1 Morgon 2015-10-14)
"Så tänker nyanlända Syrier om verkligheten i Sverige"
Tacksamhet, men också besvikelse över den verklighet som mött dem här i Sverige. Ja, så kan man sammanfatta hur en grupp syrier beskriver sin första tid här. Tjugotvå nyanlända syrier har djupintervjuats i en studie som kommer att publiceras inom kort. Hör statsvetaren Emma Lundgren Jörum, som har gjort intervjuerna för DELMIS räkning.

(Omvärlden 2015-10-12)
''Sida måste ta större hänsyn till migration och migranter”
Lisa Andersson, nationalekonom på OECD, skriver i Omvärlden utifrån sin Delmirapport om Etiopien: Det måste bli lättare och billigare för världens migranter att skicka hem pengar till sina familjer. De bör få större möjligheter att investera pengarna i produktiva verksamheter. Utvecklingspolitiken spelar här en stor roll, men den svenska biståndsmyndigheten Sida saknar migration som en uttalad del av sitt arbete.

(Dagens Samhälle 2015-09-08)
"Medborgarskapet har liten effekt på integrationen"
Striktare regler för att få medborgarskap gör att färre blir nya medborgare, men endast i undantagsfall kan vi vänta oss positiva effekter vad gäller integrationen på arbetsmarknaden. Det visar ny forskning om effekten av ett mer restriktivt respektive ett mer liberalt regelverk kring medborgarskap. Forskningen presenteras i dag, tisdag, i två rapporter för regeringskansliet på Rosenbad.


(utredarna.nu 2015-09-02)

"Byt fokus i migrationsdebatten"

I den svenska migrationsdebatten hävdas det ofta att vi inte vågar prata om problem kopplade till invandring. Jag skulle vilja hävda motsatsen: vi har blivit besatta av kortsiktiga utmaningar, och nästan helt förlorat det mer långsiktiga perspektivet. Därför var det upplyftande att närvara vid lanseringen av Delmis kunskapsöversikt ”Migration och företagens internationalisering” som istället lyfte några av de mer långsiktiga positiva effekter som olika typer av migration leder till. Rapportförfattarna har gått igenom befintlig forskning på hur invandring påverkar företag och länders exportmöjligheter och funnit att migration leder till ökade möjligheter till handel och export.


(Forum Syd 2015-06-30)

"Kulturkrockar bra för biståndet"

Remitteringar och förhållanden länderna emellan bidra till utveckling då kunskapsöverföring i form av sociala normer, beteenden, entreprenörskap och investeringar sker, vilket kan bidra till demokratiseringsprocesser och ökade mänskliga rättigheter. Givetvis finns det risk för att destruktiva ideologier också förs vidare. Likaså är det viktigt att förstå att samhällsmodeller som finns i ett land, till exempel Sverige, inte alltid kan föras vidare direkt till ett annat land utan att anpassas. Där måste vi se till att förutsättningarna för att föra vidare kunskapen är goda och kontrollerade samt att det görs på rätt sätt. Joakim Palme, professor i statsvetenskap och ordförande för Delegationen för migrationsstudier (Delmi), är hoppfull om att Delmi, som är en oberoende kommitté som förmedlar forskningsresultat som underlag till framtida migrationspolitiska beslut, kan vara med och bidra till utveckling i rätt riktning.



(DN 2015-05-04)
"Det gäller givetvis också humaniora"
Humtanks inspel om att migration i lika hög grad är ett kulturellt som ett socio-ekonomiskt fenomen är välkommet och viktigt, skriver representanter för Delmi.


(Publikt 2015-04-27)

Ny webbplats har fokus på migration

Delegationen för migrationspolitiska studier, Delmi, har skapat en webbplats för statistik om migration. Syftet är att tillhandahålla lättillgängliga siffror över invandring och integration.


(DN 2015-04-27)
"Debatten behöver fast grund"
Forskning om migration och integration når många gånger inte fram till beslutsfattare, medier och allmänheten. Inför förestående reformer behöver vi också veta vilka politiska åtgärder som får avsedd effekt och vilka som blir verkningslösa, skriver Delegationen för migrationsstudier.


(Sydsvenskan, HD, SvD, UNT 2015-04-27)

Sajt ska hjälpa migrationsdebatten

"Syftet är att tillhandahålla användarvänlig och interaktiv statistik från offentliga källor både i Sverige och internationellt", skriver delegationens ledamöter på DN Debatt. "Men allt syns inte i statistiken. Siffrorna ger bredden, men inte djupet. Som underlag för debatt och beslut behövs en fördjupad analys", fortsätter de. Bakom Delmi står en grupp profilerade forskare, tjänstemän och journalister som statskunskapsprofessorn Joakim Palme, journalisten Kerstin Brunnberg och Pieter Bevelander, professor i Internationell migration och etniska Relationer.



(DN 2014-10-13)
"Trots extrempartier ökar inte främlingsfientligheten"
Radikala högerpartier har nått stora valframgångar i Europa under det senaste decenniet. Detta har ofta tolkats som att negativa attityder gentemot invandrare ökar i samhället, vilket är felaktigt. Sett över en lång tid minskar negativa attityder gentemot invandrare i Europa, skriver forskarna Andrea Bohman och Mikael Hjerm i en rapport till Delegationen för migrationsstudier (Delmi). Rapporten presenteras idag vid ett seminarium i Rosenbad.

(DN 2014-06-05)
"Vi gör nu ett kunskapslyft för migrationspolitiken"
Ny statlig expertgrupp. In- och utvandring ger stora möjligheter men kan också vara en utmaning för social sammanhållning. Delegationen för migrationsstudier, Delmi, ska initiera forskning om migration och bidra med underlag till framtidens migrationsbeslut och en mer upplyst debatt, skriver Delmis ledamöter.

 

Web av Sphinxly och Easyweb