Forskning och kunskap

Många EU-medlemsstater uppger ett ”hållbart återvändande’’ som ett explicit mål för återvändandeprogram. Uppfattningar om vad som kännetecknar ett hållbart återvändande samt hur det bör definieras och mätas skiljer sig dock åt mellan olika aktörer. Avsaknaden av gemensamma indikatorer för att mäta återintegrering och hållbart återvändande försvårar möjligheten att göra jämförande studier (Kuschminder 2017). 


Även om assisterat återvändande idag tillämpas i många medlemsstater så har det ändå gjorts relativt få studier på området. Vissa studier har gjorts i Sverige för att undersöka återvändandearbetet. NTG-asyl (2007) pekade på att återvändande som har inslag av tvång är mer kostsamt och att både Sverige och andra EU-länder skulle tjäna på att skapa program för långsiktigt återvändande. 


Statskontorets (2010) utvärdering av stödet till återvändande visade att det finansiella bidraget, återetableringsstödet, inte hade någon påtaglig effekt på återvändandegraden bland dem som fått avslag på sin ansökan. Resultatet stämmer också överens med liknande undersökningar i Norge (Strand et al. 2008) och i Storbritannien (Bryan et al 2010). Statskontorets slutsats var att det behövdes mer forskning som kunde öka kunskapen om vad som möjliggjorde en återetablering, då enbart finansiellt stöd inte tycks vara effektivt.


Delmis studie kommer fylla en kunskapslucka om återvändarnas egna perspektiv och fungera som stöd för Sveriges framtida arbete med återintegreringsprogram. 


Se länken till ett lager av källorIOM Return and Reintegration Platform där det finns exempel på litteratur inom återvändande- och återintegreringsområdet. IOM Return and Reintegration Platform är utvecklad inom ramverket EU-IOM Knowledge Management Hub.


Web av Sphinxly och Easyweb