På senare år har historiskt många personer sökt asyl i Sverige. Det har lett till en enorm belastning på asylsystemet, utmanat myndighetens förmåga till anpassning och, inte minst, drabbat de asylsökande. Parallellt med denna utveckling har flyktingpolitik och migration hamnat högt upp på den politiska dagordningen. Även utformandet av asylprocessen har diskuterats och kritiserats.

Samtidigt har samhällets behov av tolktjänster inom olika områden blivit föremål för debatt och även för olika initiativ från regeringshåll. År 2017 fick exempelvis en rad myndigheter i uppdrag att genomlysa frågan om hur de kunde effektivisera sin tolkanvändning och utveckla sin flerspråkiga service. I den här kunskapsöversikten kartläggs befintlig forskning om tolkfunktionen i asylprocessen. Hur fungerar tolkmedierade asylintervjuer? Vilka kompetenser krävs för att genomföra olika typer av tolkning? Och i vilken mån behöver hänsyn tas till tolkars kvalifikationer och betydelsen av tolkars professionalitet?

Kunskapsöversikten, Tolkfunktionen i asylprocessen (2021:4), är skriven av professor Cecilia Wadensjö, tillsammans med forskarna Hanna Sofia Rehnberg och Zoe Nikolaidou, båda verksamma vid Södertörns högskola.