Den 24 februari 2022 inleddes Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I Sverige finns det just nu en stor positiv opinion för att ta emot nyanlända från Ukraina samtidigt som förutsättningarna är annorlunda med det så kallade massflyktsdirektivet. Det innebär att de beviljas uppehållstillstånd bara några dagar efter ansökan har registrerats. Det gör det möjligt att få igång olika typer av integrationsprocesser snabbt. Vilka lärdomar kan dras av erfarenheter från tidigare flyktingkriser?

Nu står Europa inför ett flyktingmottagande på hemmaplan som blir det största sedan andra världskriget. Redan efter fyra veckor hade mer än dubbelt så många flytt jämfört med de 1,3 miljoner som kom till EU i 2015 års flyktingvåg.

Joakim Palme, Pieter Bevelander, Kerstin Brunnberg, Göran Holmqvist, Anna Lindblad, Annika Sundén, Olof Åslund på DN Debatt.

Kommitténs rekommendationer

  • De svenska beslutsfattarna bör för det första prioritera arbetsmarknadspolitiska insatser för flyktingar från Ukraina.
  • De svenska beslutsfattarna bör för det andra prioritera att flyktingarna får svenskundervisning och orientering om det svenska samhället.
  • De svenska beslutsfattarna bör för det tredje prioritera att barnen från Ukraina omgående ska kunna ta del av skola och förskola på heltid.
  • De svenska beslutfattarna bör för det fjärde prioritera sin generositet att främst handla om integrationsåtgärder kopplade till arbetsmarknaden, vilket kan bidra till att fler kan försörja sig själva och som skattebetalare bidra till gemensamma behov.
  • De svenska beslutsfattarna bör för det femte prioritera biståndsbudgeten och därmed sitt engagemang i kriser i exempelvis Syrien/Libanon, Afghanistan, Afrikas Horn och i Sahel, för att förebygga att ännu fler människor tvingas på flykt.

Läs hela debattartikeln på DN Debatt, länk finns i högerkolumnen.

Foto av Artūras Kokorevas från Pexels.