Författarna gör unika bidrag som grundar sig i olika akademiska discipliner: juridik, internationella relationer, kriminologi, samt statsvetenskap och genusvetenskap. Studierna som ligger till grund för antologin är följande:
- Teresa Quintel (2021) belyser i sin avhandling hur säkerhetsåtgärder såsom ökad insamling och åtkomst av tredjelandsmedborgares personuppgifter bidrar till ett försämrat skydd av migranter och asylsökandes dataskyddsrättigheter. Ur ett juridiskt perspektiv understryks hur avgränsningen mellan migrationshantering och brottsbekämpning suddats ut, vilket har digra konsekvenser för tredjelandsmedborgares integritet.
- Daniel Silberstein (2020) undersöker hur gränser, gränspraktiker och de närvarande personerna i dessa utrymmen är representerade och konstruerade. Fokuset ligger på den europeiska kust- och gränsbevakningsbyrån, Frontex, och hur denna myndighet normaliseras som den centrala aktören vid EU:s yttre gränser. Silberstein understryker vikten av bilder i förståelsen för gränspraktiker, samt hur visuella representationer kan medföra att risk, oro och osäkerhet sprids.
- Louise Bengtsson (2019) belyser hur EU-byråkrater agerat som avsäkerhetiserande aktörer i en hälsosäkerhetskontext under flyktingkrisen 2015. Bengtsson understryker hur folkhälsotjänstemän inom EU:s institutioner under denna tid gjorde tydliga ansträngningar för att motverka narrativ av migranter som bärare av infektionssjukdomar.
- Jennie Brandén (2022) skiftar i sin avhandling fokuset från hantering av migranter vid EU:s yttre gränser till trygghetsskapande praktiker i en svensk integrationskontext. Brandén visar genom ett flertal fallstudier hur säkerhet i allt högre grad kommersialiseras och säljs – exempelvis genom utkontraktering av säkerhetstjänster till privata vaktbolag eller certifiering av säkra stadskärnor. I hennes analys lyfts bland annat konsekvenser där trygghet skapas för vissa grupper, men inte andra.
- Leandro Schclarek Mulinari (2020) undersöker, i likhet med Brandén, praktiker i Sverige som kan skapa ökad otrygghet och (o)säkerhet för vissa. Med fokus på brottsbekämpande aktörer, såsom polisen och Säpo, analyserar Schclarek Mulinari myndigheternas arbete utifrån de misstänkliggjordas perspektiv. I avhandlingen anses rasifierade personer i allmänhet, och muslimer i synnerhet, bli måltavla för oproportionerlig kontroll och brottsbekämpande insatser.
Varje kapitel, med respektive avhandling, är fristående från varandra och skiljer sig i vissa avseenden markant. Gemensamt för samtliga avhandlingar är emellertid fokuset på vad sammankopplingen mellan säkerhetsfrågor och migrations- och integrationsfrågor har för effekter på migranter och utrikesfödda personer. När insatser görs för att skapa ett mer tryggt och säkert Europa lyfter författarna frågan: Trygghet för vem? Tillsammans visar avhandlingarna att säkerhetspraktiker kopplade till såväl migrationshantering vid EU:s yttre gränser, och åtgärder för vad som rubriceras som bristande integration inom nationella gränser, skapar konsekvenser för miljontals människor. Dessa konsekvenser uttrycks främst genom begreppen (o)säkerhet eller (o)trygghet, vilket betonar att insatser för stärkta gränskontroller eller minskad brottslighet oproportionerligt riskerar att slå mot dem som redan är mest utsatta och marginaliserade.
Migration, kontroll och säkerhet i en europeisk kontext (2023:5) ingår i Delmis publikationsserie Avhandlingsnytt. Serien syftar till att belysa aktuella avhandlingar på integrations- och migrationsområdet på ett lättillgängligt sätt och nå ut till en bred publik. För Delmis räkning har Lisen Löwstedt och Suzanne Planchard redigerat denna antologi.
Publiceringsdatum: 12 april 2023
Foto: Scott Webb, Unsplash
