Varför sattes utredningen igång?
Utredningen startades under sommaren 2022 av den då sittande regeringen. Fokus var då att skynda på nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Den delen av uppdraget rapporterades i delbetänkandet Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration (SOU 2023:24). I detta delbetänkande lämnar vi bl.a. förslag om utvidgad målgrupp för etableringsprogrammet och ökad flexibilitet, individualisering och effektivitet i programmet. Delbetänkandet har remitterats.
Efter regeringsskiftet utvidgades utredningens uppdrag genom två tilläggsdirektiv. Dels fick utredningen i uppdrag att lämna förslag till ett nytt övergripande mål för integrationspolitiken som utgår från Tidöavtalets skrivningar om en kravbaserad integrationspolitik som betonar individens eget ansvar. Vi skulle också lämna förslag om en förstärkt styrning och uppföljning för att politikens mål ska få större genomslag. Styrningen och uppföljningen ska också breddas till fler dimensioner av integrationen – såväl ekonomisk integration (etablering på arbetsmarknaden) som språklig, social, kulturell och demokratisk integration. Dels skulle utredningen göra en översyn av de ersättningar som nyanlända som deltar i etableringsprogrammet kan få och lämna förslag på hur ersättningarna bör förändras för att öka incitamenten till arbete. I denna del fick utredningen även i uppdrag att, oavsett resultatet av analysen, lämna förslag på hur etableringstillägget och bostadsersättningen kan avskaffas.
Vad är det viktigaste som ni kom fram till?
Misslyckad integration framhålls ofta i den politiska retoriken som orsaken till en rad allvarliga samhällsproblem. Samtidigt saknas i stor utsträckning verktyg för att få genomslag för integrationspolitikens mål. Jämfört med andra sektorsövergripande politikområden, som t.ex. jämställdhets-, ungdoms- och funktionshinderspolitiken, finns betydligt fler svaga länkar i styrkedjorna inom integrationspolitiken. Vi lämnar därför bl.a. förslag om att sektorsansvar införs för vissa myndigheter för respektive integrationspolitiskt delmål och om förtydligade uppdrag också till vissa andra myndigheter. För att åstadkomma en samordnad och strategisk styrning och uppföljning som spänner över samtliga berörda dimensioner och sektorer föreslår vi också att det inrättas ett nationellt Integrationsråd.
Vad gäller ersättningarna till nyanlända som deltar i etableringsprogrammet visar vi att det ekonomiska utbytet av att arbeta för den som deltar i programmet har försämrats påtagligt sedan 2010. Ersättningarna har successivt urgröpts av inflationen, vilket har medfört att samtliga hushållstyper i dag har behov av kompletterande försörjningsstöd från kommunen för att klara sina utgifter. Detta försämrar incitamenten till arbete, övervältrar kostnader på kommunerna och gör att fler nyanlända blir långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd.
Vad händer nu?
Baserat på utredningens delbetänkande Mål och mening med integration (SOU 2024:12) beslutade riksdagen i juni om ett nytt övergripande mål för integrationspolitiken. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson har också i olika sammanhang kommunicerat om de nya delmålen för integrationspolitikens prioriterade områden.
Utredningens förslag om hur de politiska målen ska få ökat genomslag i verksamheterna, hur integrationen ska följas upp och om hur ersättningarna till nyanlända som deltar i etableringsprogrammet bör förändras finns i slutbetänkandet Styrkraft för lyckad integration (SOU 2024:41) som är ute på remiss till den 28 oktober.