Rapporten syftar till att undersöka svenskarnas attityder till invandring och eventuella samband mellan människors medieanvändning och deras attityder till invandring. Empiriskt bygger rapporten på en riksrepresentativ panelundersökning som genomfördes mellan 2014 och 2016. I och med att samma personer har tillfrågats vid tre olika tillfällen kan man, till skillnad från andra attitydundersökningar, också se förändringen över tid inom en och samma grupp.

Resultat

  • Resultaten visar att respondenterna generellt ställer sig positiva till olika former av invandring och från olika delar av världen, även om attityderna skiljer sig åt beroende av varför människor invandrar och varifrån de invandrat. Mest positiva är attityderna till att människor kommer för att studera och arbeta, medan attityderna till att människor kommer till Sverige för att undfly krig och förtryck och för att förenas med anhöriga är något mindre positiva.
  • När det gäller invandring från olika delar av världen är respondenterna mest positiva till invandring från Norden, övriga Europa och Nordamerika. Minst positiva är respondenterna till invandring från Mellanöstern och Afrika.
  • När det gäller frågeställningen om hur invandring upplevs påverka Sverige visar resultaten att de flesta menar att invandring har positiva, snarare än negativa, effekter, samtidigt som en majoritet upplever att det allt för ofta händer att invandrare har seder och traditioner som inte passar in i det svenska samhället. I samtliga fall skiljer sig attityderna till invandring mellan olika grupper av människor.
  • Resultaten visar att förändringar över tid (2014-2016) var överlag små. Värt att notera är dock att grupper som initialt var mer positiva till invandring tenderade att bli mer positiva medan grupper som inledningsvis var mer negativa snarare tenderade att bli mer negativa över tid. På gruppnivå finns det därmed tecken på en ökad polarisering.
  • Resultaten visar vissa samband mellan vilka medier människor använder och deras attityder till invandring, men också mellan vilka medier de använder och förändringar av deras attityder till invandring. Det kan tolkas som att människors medieanvändning påverkar deras attityder till invandring. Resultaten tyder också på att det finns vissa selektionseffekter, det vill säga att det finns samband mellan människors attityder till invandring och förändringar av deras medieanvändning. Mer forskning behövs dock för att klarlägga om sambanden är kausala.

Sammantaget visar resultaten sålunda att attityderna till invandring generellt är positiva och att de präglades av stabilitet snarare än förändring mellan 2014 och 2016. Det finns dock indikationer på ökad polarisering på gruppnivå. Möjligen hänger det samman med vilka medier människor använder sig av och hur de rapporterar om och gestaltar invandring. Fördjupade studier skulle dock behövas för att fastställa om graden av polarisering ökar och vilken betydelse som människors medieanvändning har för deras attityder till invandring. Det finns också behov av fördjupad forskning om hur svenskarnas attityder till invandring påverkas av den politiska retoriken och av invandringspolitikens faktiska utformning.

Rapporten har skrivits av Jesper Strömbäck professor i journalistik och politisk kommunikation vid Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet tillsammans med Nora Theorin doktorand vid Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.