Flera händelser de senaste åren har aktualiserat kopplingen mellan ett alltmer polariserat debattklimat både i politiska och mediala rum och en ökning av både verbala och fysiska angrepp mot utrikesfödda och minoritetsgrupper. I Sverige har det bland annat yttrat sig i de mordbränder som ägt rum vid mottagningsboenden för asylsökande, attacker mot tillfälliga boplatser och förekomsten av främlingsfientlighet och rasism på internet.

Författarna Berit Wigerfelt och Anders S Wigerfelt har sammanfattat den svenska och internationella forskningen om hatbrott i Kunskapsöversikten Hatbrott på grund av främlingsfientliga och rasistiska motiv (2017:2). Fokus ligger på rasistiska och främlingsfientliga hatbrott – främst afrofobiska, antiromska, antisemitiska och islamofobiska hatbrott. Översikten pekar även på kunskapsluckor och diskuterar tänkbara policyrekommendationer. Vid seminariet prestenterades även två pågående forskningsprojekt som handlar om dels sociala medier och våld, dels om boende, avhysningar och allemansrätten.

Medverkande

Berit Wigerfelt, Biträdande professor i Internationell migration och etniska relationer (IMER), Malmö högskola.

Anders S Wigerfelt, Biträdande professor i Internationell migration och etniska relationer (IMER), Malmö högskola.

Mattias Wahlström, Docent vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.

Andreas Pettersson, Universitetsadjunkt vid juridiska fakulteten, Umeå universitet.

Andrés Zanzi, Kansliråd vid enheten för diskrimineringsfrågor, Kulturdepartementet.