Viljan att minimera migrationsströmmar till Europa har lett till ökade insatser för att stävja och hantera irreguljär migration på avstånd. Det betyder dock inte att viljan att migrera till Europa har minskat. Hur ser externaliseringen av EU:s yttre gräns ut och hur fungerar det i praktiken?
Möjligheten att migrera och orsakerna som föreligger ett migrationsbeslut varierar. Irreguljär migration är oftast förknippat med människor som saknar större finansiellt kapital, från fattigare delar av världen. EU:s önskan att stävja och motverka irreguljär migration har tagit sig uttryck i såväl en förstärkning som en externalisering av den yttre gränsen. Men även andra medel som handelsavtal och utvecklingspolitik ingår i portföljen av migrationshantering.
Under seminariet kommer följande frågor att behandlas: Hur ser gränslandet ut och vilka verktyg använder sig EU av i tredje land? Hur används bistånd som medel för migrationshantering och vilken typ av migrationshantering handlar det om?
Medverkande
- Mats Hårsmar, bitr. kanslichef och utredningssekreterare vid Expertgruppen för Biståndsanalys. Tidigare chargé d’affaires och biståndsråd vid ambassaden i Burkina Faso. Mats har varit forskare och generaldirektör vid Nordiska Afrikainstitutet, samt chef och huvudsekreterare för Expertgruppen för utvecklingsfrågor på UD. Mats ämnen är institutionell ekonomi och statskunskap och han har en doktorsgrad från Sveriges Lantbruksuniversitet.
- Henrik Malm Lindberg, tf. kanslichef på Delmi, docent i ekonomisk historia (Uppsala universitet). Ett genomgående tema i Henriks forskning har varit hur ekonomisk och politisk förändring interagerar samt hur man genom ett institutionellt förankrat, ekonomisk-historiskt angreppssätt kan förstå samhällsekonomiska och politiska processer.
Under Mänskliga Rättighetsdagarna i Örebro kommer temat trygghet och säkerhet att behandlas utifrån ett människorättsperspektiv. Delmi kommer att delta som utställare och som anordnare av ett miniseminarium.
Foto: Barbara Zandoval, Unsplash