Joakim, du har ju varit ordförande för Delmi alltsedan starten 2013. Berätta lite om varför delegationen grundades och vad tanken var!
Tillkomsten har sin grund i den överenskommelse om migrationsfrågor som träffades mellan den dåvarande Alliansregering och Miljöpartiet och där betonades bland annat att det fanns ett stort behov av forskning på migrationsområdet, bland annat för att kunna följa upp och utvärdera migrationspolitiken. Kunskapsbehoven var stora på en rad områden och den forskning som fanns kunde inte riktigt möta behoven, vare sig när det gäller bredd eller i fråga om policyrelevans.
Men har Delmi något ytterligare uppdrag, mer än att tillgodose kunskapsbehovet hos beslutsfattare?
Ja, uppdraget är också att bidra till det offentliga samtalet kring migration och integration, till debatten om den migrationspolitiska inriktningen. Området är ju fullt av stora förhoppningar och farhågor. Tanken är att Delmi i första ska bidra med ett sakligt och väl underbyggt kunskapsunderlag som är lätt att ta till sig – oavsett vilka uppfattningar i sakfrågan man må ha. Fast uppdraget ger oss också möjlighet att komma med förslag om migrationspolitikens inriktning.
Vad har Delmi hunnit med på de här 10 åren?
Det har blivit en del! Totalt har Delmi producerat ett 90-tal publikationer; rapporter, kunskapsöversikter, Policy Briefs och antologier. En del av detta har tillkommit genom olika samarbeten med många olika parter. I Sverige har det handlat om Vetenskapsrådet, AMIF-fonden och vår syskonkommitté Expertgruppen för biståndsanalys, bara för att ta några exempel. Internationellt har vi också jobbat med flera partners.
Vilket genomslag eller påverkan tycker du Delmi har haft?
När vi tagit hjälp av externa bedömare så tycker jag att vi ser en påfallande bredd i hur vi når ut. Våra publikationer används, refereras och citeras såväl i debatten som i det politiska beslutsfattandet. Därtill ser vi att våra rapporter används som kurslitteratur på olika lärosäten och hemsidan ser ut att fungera väl som ett kunskapsbibliotek för den som vill komma åt både våra skrifter och annan dokumentation, eller förkovra sig i statistiken för den delen.
Vad är det roligaste med att vara ordförande för Delmi?
Det roligaste är att jobba med så kompetenta medarbetare och möta engagemanget, och ibland hettan, som finns kring migrationsfrågan. Samtidigt finns det en stor nyfikenhet hos många människor. Det ger oss på Delmi möjlighet att spela en roll som kunskapsförmedlare också till en intresserad allmänhet. När det fungerar som bäst får vi till samtal vid våra seminarier och andra sammanhang som tar sin utgångspunkt i väldokumenterade fakta men som samtidigt ger utrymme för olika slags mer värderingsgrundade ställningstaganden. Jag tycker också att vi bidrar med att bredda perspektiven på migrationsfrågan både genom att koppla olika politikområden och sätta frågan i ett internationellt jämförande perspektiv.
Vad står närmast på din och på Delmis agenda?
Som av en händelse råkar vi ha ett kommittésammanträde just på 10-årsdagen av regeringsbeslutet. Sedan har vi en intensiv avslutning på hösten med en rad aktiviteter, bland annat medverkan på MR-dagarna i Helsingborg den 23-24 november. Därutöver har vi två spännande lanseringar att se fram emot. På självaste Luciadagen släpps en rapport om tidiga arbetsmarknadsinsatser för nyanlända, som vi hoppas skall sprida nytt ljus över frågan. Den 15 december arrangerar vi tillsammans med Vetenskapsrådet ett seminarium om bland annat integration av unga utlandsfödda där ny forskning på området står i centrum.
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.