Uppdraget

Utgångspunkten för Delmis arbete är kommittédirektiven (dir 2013:102). Enligt direktiven ska Delmi bidra till att fördjupa underlaget för migrationspolitiska avgöranden och den framtida migrationspolitikens utformning samt öka analys- och utvärderingskapaciteten i Sverige inom migrationsområdet och möjligheterna att använda relevanta forskningsresultat. Vidare ska Delmi bidra till samhällsdebatten genom att sprida kunskap och information om migrationsfrågor hos allmänhet, journalister och icke-statliga organisationer.

Delmis uppdrag har formulerats brett för att verksamheten ska ha ett stort mått av självständighet och oberoende. En målsättning är att förena den akademiska och praktiska miljön. I enlighet med kommittédirektiven ska Delmi initiera, genomföra, sammanställa samt kommunicera utvärderingar, analyser och studier av hög vetenskaplig kvalitet för att belysa sambanden mellan migration och andra politikområden, såsom utveckling, arbetsmarknad och integration. Sambanden ska studeras på lokal, nationell, regional och internationell nivå. Delmi ska även löpande genomföra internationella jämförelser och analysera övergripande migrationsmönster, orsaker och trender i syfte att bidra med kunskap. Analysarbetet ska svara mot identifierade data- och statistikbehov. Delmi ska även bidra till utvärderingar och uppföljningar av den förda migrationspolitiken. Statistik, studier och kunskapsöversikter ska avse frågor och områden som är strategiskt viktiga för utvecklingen av migrationspolitiken. Uppdraget bygger på ett behov av att öka användningen av forskningsresultat och att minska klyftan mellan den akademiska miljön och samhället i övrigt.

I det följande beskrivs kommitténs långsiktiga mål och visioner för verksamheten. Det preciseras också ett antal strategiska mål för Delmis verksamhet inför uppdragsperioden 2021–2025.

År 2020 utvärderade Justitiedepartementet Delmis verksamhet. Liksom vid utvärderingen 2016 var bedömningen att Delmis verksamhet mycket väl uppfyller det uppdrag som ges i kommittédirektiven. Senast år 2025 avser Regeringen att ta ställning till Delmis fortsatta arbete.

Verksamhetens långsiktiga inriktning

Flertalet samhällssektorer och politikområden påverkar och påverkas av migration. Migrationsfrågor behöver därför belysas från många olika håll och analyseras från såväl mottagarlandets-, utvandringslandet-, och migrantens egna perspektiv. Ett historiskt perspektiv kan bidra till en bättre förståelse för vad migrationen har betytt för Sverige. Således präglas Delmis verksamhet av att söka främja en helhetssyn.

Delmi ska prioritera frågeställningar där det har identifierats kunskapsluckor som är relevanta i förhållande till rådande politik och praktik. För att bemöta de kunskapsbehov som finns på migrations- och integrationsområdet är Delmis strategi att beställa och arbeta med olika typer av vetenskapliga publikationer.

Delmi arbetar oberoende med att bygga upp en kunskapsbas av hög vetenskaplig kvalitet som samtidigt är tillgänglig för en bred publik. Uppdraget kräver långsiktighet då migrationsfrågorna är omfattande och sambanden komplexa. Migrationen behöver, liksom dess orsaker och effekter, följas över tid. Det primära målet är att öka analys- och utvärderingskapaciteten inom migrationsområdet, men även att sätta in migrationsfrågor i ett bredare sammanhang. Delmi arbetar därför för att bidra med saklig information, vetenskaplig analys och nya perspektiv inom migrationsområdet.

Samarbeten genomförs med både svenska och internationella forskare. Författarna ska ha ett tydligt ägarskap över sina studier och självständigt kunna stå för analys, slutsatser och rekommendationer. Detta är viktigt, dels för att det bidrar till upprätthållandet av en hög kvalitet på studierna, dels för att det bidrar till att belysa och ge nya infallsvinklar och perspektiv. Delmi arbetar utifrån ett dubbelt oberoende, både gentemot forskarna som anlitas och gentemot uppdragsgivaren, regeringen.

Delmi arbetar aktivt med att upprätthålla ett kontaktnät med ledande organisationer och forskarmiljöer inom migrationsområdet. Samarbeten med andra aktörer utförs i de fall det bedöms relevant och effektivt för studiernas genomförande. Delmi bidrar även till kunskapsförmedling genom att skapa forum där olika aktörer inom migrationsområdet kan mötas och utbyta information och erfarenheter.

Mål för verksamheten inför uppdragsperioden 2021–2025

Nedan beskrivs kommitténs övergripande mål för verksamheten under uppdrags-perioden 2021–2025. Målen beskriver vad Delmi som helhet kommer fokusera på under den aktuella perioden för att skapa bästa möjliga förutsättningar för verksamheten att utvecklas i enlighet med direktivet samt kommitténs långsiktiga vision för verksamheten. De ska också fungera som en allmän vägledning för planering och prioritering inom verksamheten.

1. Delmi ska löpande följa den migrationspolitiska utvecklingen, såväl nationellt som på EU-nivå och internationellt.

För att understödja en kunskapsunderbyggd migrationspolitik bedriver Delmi en aktiv omvärldsbevakning, inhemskt såväl som internationellt för att identifiera områden där behovet av ytterligare kunskap är särskilt stort. Ett exempel på ett sådant område är kopplingen mellan migration och coronapandemin. Migrationen har minskat som ett resultat av pandemin, med effekter för både ursprungs- och destinationsländer. Frågor om hur migration/migranter påverkar och påverkas av pandemier och epidemier kommer sannolikt att vara fortsatt aktuella att studera under lång tid framöver. Delmi ska inför uppdragsperioden 20212025 fortsätta lyfta forskning som kopplar an till pandemiers konsekvenser för migranter och migration.

Den 15 september 2020 presenterade en parlamentarisk kommitté sitt betänkande om en långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). Betänkande innehåller ett antal förslag på reformer, bland annat föreslås tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, språk- och samhällskunskapskrav för att få permanent uppehållstillstånd och försörjningskrav för anhöriginvandring. Under uppdragsperioden 2021–2025 ska Delmi löpande följa utvecklingen på dessa områden och, när relevant, bidra med kunskap och forskning. I den mån det anses angeläget ska Delmi analysera effekterna av genomförda reformförslag.

Inför kommande uppdragsperiod kommer Delmi följa utvecklingen av den föreslagna Migrations- och asylpakt som EU-kommissionen presenterade den 23 september 2020. I pakten finns förslag till åtgärder på områdena migration, asyl, integration, gränshantering och samarbete med länder utanför EU. Under uppdragsperioden ska Delmi prioritera studier som kan bidra med ökad kunskap inom dessa områden.

Det globala ramverket för säker, ordnad och reguljär migration (eng. förkortning GCM) antogs av FN:s generalförsamling i december 2018 med syfte att främja internationellt samarbetet kring hantering av migrationens utmaningar och tillvaratagande av dess möjligheter. Delmi kommer under uppdragsperioden ta fram ny, eller popularisera befintlig, forskning rörande ramverkets bidrag till en mer säker, ordnad och reguljär migration.

2. Delmi ska arbeta gränsöverskridande mellan olika politik- och forskningsområden för att motverka stuprörstänkande och öka samverkan mellan olika aktörer på migrationsområdet.

Delmi ska belysa sambanden mellan migration och en rad andra politikområden; såsom bistånd och utveckling, klimat och miljö, sysselsättning och arbetsrätt, politiskt deltagande och demokrati, hälsa och utbildning, kultur och media, för att nämna några. Delmi ska bidra med ett mervärde i att aktivt arbeta för att föra politikområden samman.

För att säkra en bredd i Delmis produktion är verksamheten organiserad i enlighet med fem överlappande fokusområden; migration och utveckling, arbetsmarknad, samhälle, demokrati, samt regelverk. Inom ramen för respektive fokusområde görs vidare begränsningar och prioriteringar.

Det finns ett behov av att sammanställa och renodla redan existerande kunskap och forskningsresultat samt omsätta resultat från forskning och utvärderingar till relevanta policyslutsatser. Under uppdragsperioden 2021–2025 planerar Delmi därför att fortsatt lägga vikt vid att sammanställa, sammanfatta, översätta och popularisera redan befintlig svensk och internationell forskning. Rapportserien ”Avhandlingsnytt” (Delmi 2017:3; 2018:6; 2020:7) är ett exempel på en sådan satsning där Delmi har sammanställt populärvetenskapliga och policyrelevanta sammanfattningar av aktuella avhandlingar inom migrations- och integrationsfältet. Att översätta och sammanfatta befintlig internationell forskning i så kallade ”Policy Briefs” är ett annat tillvägagångssätt (se t.ex. Delmi Policy Brief 2017:4, 2019:6, 2019:7 och 2020:5). Ett tredje sätt är den samverkan som sedan 2019 sker med Vetenskapsrådet inom ramen för den gemensamma satsningen: "Samtal om migration och integration – forskare möter praktiker". Projekt som finansieras genom Vetenskapsrådet publiceras därvidlag i form av Delmis Policy Briefs (se t.ex. 2019:8 och 2019:9). Utöver detta har ett arbete med att utveckla Delmis befintliga kunskapsöversikter inletts med syfte att kunna författa så kallade metaöversikter inom de olika temaområdena, och då inte minst arbetsmarknad och integration.

3. Delmi ska skapa kontaktytor för möten mellan politik, praktik och akademi.

Under uppdragsperioden 2021--2025 ska Delmi fortsatt arbeta för att främja möten och erfarenhetsutbyte mellan politiker, praktiker, forskare och civilsamhälle. Genom att bjuda in intressenter från olika professioner och områden till vetenskapliga seminarier, rundabordssamtal och nätverksmöten skapar Delmi kontaktytor där sådana möten kan äga rum.

4. Delmi ska initiera och bedriva egen forskning på områden där det saknas relevant kunskap.

På områden där det finns stora kunskapsbehov ska Delmi initiera och bedriva egen forskning. Tillgången på resurser avgör i vilken utsträckning sådana projekt prioriteras. I de fall det bedöms relevant ska extern finansiering sökas för projekt. Återvändande och återintegration av tredjelandsmedborgare är ett exempel på ett område där Delmi bedömer att det idag saknas kunskap och forskning, i synnerhet utifrån ett svenskt perspektiv. Mot denna bakgrund har Delmi under uppdragsperioden 2017–2020 sökt och beviljats medfinansiering från EU:s Asyl-, migrations- och integrations­fond (AMIF) för ett projekt om återvändande och återintegration, med fokus på återvändarnas egna erfarenheter av såväl självmant och ofrivilligt återvändande som den efterföljande återintegrationen i ursprungslandet och de stödstrukturer som där erbjuds. Utifrån samtal och sonderingar med berörda myndigheter och andra aktörer på området bedömer Delmi att kunskapsbehovet är fortsatt stort samt att Delmis arbete med frågorna värdesätts. Området är högprioriterat inom såväl Sverige som EU – inte minst mot bakgrund av den nya asyl- och migrationspakten där Kommissionen sätter ett ökat fokus på återvändande. Områdets betydelse märks också i EU:s kommande Asyl och migrationsfond (AMF) för perioden 2021-2027 samt Sveriges nationella program för fonden. Inför uppdragsperioden 2021–2025 ska Delmi därför undersöka möjligheten att söka extern finansiering, i första hand från AMF, för ytterligare projekt inom samma tema.

5. Delmi ska fortsätta digitaliseringen av sin verksamhet.

Delmi går mot ett mer digitalt arbetssätt, inte bara som en konsekvens av coronapandemin utan också som en anpassning till ett allt mer digitalt samhälle. Det kommer att röra sig om webbsändningar och webbinarier samt publicering av både ljud och bild på Delmis webbplats. I den mån det är möjligt ska även annan typ av mötesverksamhet, exempelvis interna seminarier, rundabordssamtal samt referensgruppsmöten under pandemin ställas om till att vara digitala. Som en del i att förbättra Delmis digitala närvaro skapas en ny webbplats som på ett mer ändamålsenligt sätt möter behoven hos Delmis målgrupper. I enlighet med EU-direktivet (2016/2102) om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer ska Delmi utforma webbplatsen, samt dokument, ljud- och video som sprids via denna, så att de är möjliga att uppfatta, hantera och förstå för alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättning. Den nystartade Delmi-podden fungerar som en ytterligare kanal för lansering av rapporter med mera för att tillgängliggöra kunskap på ett objektivt sätt utifrån ett forskningsperspektiv.

Prioriteringskriterier för val av studier

Prioritetsordningen för val av studier och projekt bygger på en bedömning av kunskapsbehov, forskningsläge och policyrelevans. Med policyrelevans avses att Delmis studier ska kunna bidra till ett fördjupat underlag för migrationspolitiska avgöranden och den framtida migrationspolitikens utformning. Rapporter (detta inkluderar inte kunskapsöversikter) ska därför innehålla policyrekommendationer. I de studier där konkreta policyrekommendationer inte är tillämpligt kan istället en policyrelevant diskussion bidra till kunskap som utgör grund för policybeslut, eller bidra till vidare studier som i sin tur kan resultera i policyrekommendationer.

Dubbelarbete ska undvikas. Många aktörer såsom lärosäten, forskningsinstitut, tankesmedjor, myndigheter, arbetsmarknadsparter, bransch- och civilsamhälles-organisationer bedriver forskning, gör utvärderingar och analyser inom migrations- och integrationsområdet. Det är viktigt att ta till vara befintlig kunskap när Delmis studier väljs ut.