Rapportens syfte är att belysa flickors lägre deltagande i föreningsidrotten, genom att undersöka hur föräldrar med utomeuropeisk och med svensk bakgrund ser på idrottsrörelsen och sina döttrars idrottande. Studien är baserad på fokusgruppsintervjuer med föräldrar till döttrar i åldrarna 6–18 år. Undersökningen ger en inblick i uppfattningar och erfarenheter hos grupper av föräldrar med döttrar som är underrepresenterade inom idrottsrörelsen.

Några övergripande slutsatser och rekommendationer

  • Arbeta aktivt med att introducera idrottsrörelsen genom samarbeten med andra lokalt förankrade organisationer och föreningar för att skapa möjligheter att nå underrepresenterade grupper.
  • Underlätta för barnen att komma till idrottsaktiviteter utan föräldrarnas personliga deltagande genom exempelvis mellanhänder som kan ledsaga barnen mellan skolan och idrottsaktiviteter. Detta kan antingen ordnas inom ramen för skolornas fritidsverksamhet eller på ideell väg.
  • Initiera flexibla familjeinriktade aktiviteter där föräldrar och barn idrottar tillsammans för att skapa möjligheter till deltagande och gemensamma fritidsaktiviteter. Detta kan fånga upp de grupper som inte ser dagens organiserade idrott som ett alternativ för dem.

Om rapportförfattarna

Rapporten är skriven av Anders Kassman, docent i sociologi, och Åsa Kneck, medicine doktor med inriktning mot vårdvetenskap, båda verksamma vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Foto av Stefan Schranz från Pixabay.