Vidare kan den nya migrations- och asylpakten också ses som ett steg mot en mer omfattande europeisk policy på detta område, där EU tar en mer framträdande roll både i att stödja vid, och genomföra återvändanden. Trots att detta visar riktningen för Frontex framtida roll i återvändanden, är den nuvarande situationen mindre känd: hur fungerar samarbetet mellan Sverige och Frontex nu, vilka är samarbetsområdena, och hur uppfattas detta samarbete av båda parter?
Inom ramen för det AMIF-finansierade Delmi-projektet “Återvändande som internationell migrationspolitik: samordning inom och över nationella gränser” lanseras nu den tredje delen av detta projekt, delprojektet fokuserar EU:s roll i återvändande och återtagande. Vilka ramar för samarbete och stöd finns mellan Frontex och Sverige, hur används dessa stöd, och uppfattas samarbetet som “effektivt”? Den tredje delen av projektet syftar också till att identifiera bästa praxis och möjliga förbättringar för samarbetet inom återvändandeområdet.
Projektet syftar till att besvara följande frågor:
- Vilka former av politiskt och operativt samarbete mellan Frontex och medlemsstaterna kan identifieras? Finns det formella och informella former av samarbete?
- Hur och i vilken utsträckning använder svenska aktörer stöd från Frontex för återvändandeoperationer? Skiljer sig Sverige i detta avseende från andra medlemsstater?
- Vad är relationen (formell och informell) mellan svenska aktörer och Frontex inom området för återvändande? Hur uppfattas denna relation, identifierar dess positiva eller negativa aspekter, och föreslår sätt att förbättra den?
Fotografi av: Alexander Psiuk
