Kan ni berätta kort om projektet ni arbetar med?
Vi kartlägger olika formella och informella nätverk mellan de nordiska länderna när det gäller samarbete och samordning av politik och praxis inom återvändande och återtagande. Vi undersöker hur och varför dessa nätverk har uppstått, hur de fungerar och hur de kan tänkas bidra till en återvändandeprocess som är effektiv, rättssäker och human. Vi tittar också på var det finns utrymme för förbättringar och undersöker vilka hinder som finns för ett utökat nordiskt samarbete på återvändandeområdet.
Kan ni berätta om det pågående arbetet i delprojektet?
Vi är mitt i vår empiriinsamlingsfas som huvudsakligen bygger på intervjuer. Vi intervjuar personer i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island som arbetar med återvändande och återtagande på olika sätt. För att se till att vi få med så många perspektiv som möjligt har vi, för samtliga nordiska länder, intervjuat personer inom olika departement (exempelvis Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet), och verkställande myndigheter (exempelvis polis- och migrationsmyndigheterna) samt ambassadspersonal/Return Liaison Officers i tredje land, och aktörer från civilsamhället.
Kan ni berätta lite om era preliminära resultat?
Den 31 oktober 2023 släpptes ett pressmeddelande från ett ministermöte som skett inom ramen för NSHF (Nordiska samrådsgrupp på hög nivå i flyktingfrågor). I pressmeddelandet framgick det att man på mötet beslutat att de fem nordiska länderna ska arbeta tillsammans gällande tre initiativ för att stärka samarbetet rörande återvändande och återtagande. Hittills har vi märkt, genom våra intervjuer, att återvändande är ett prioriterat område inom alla de nordiska länderna och att ett nordiskt samarbete önskas av en majoritet som har intervjuats. Det samarbetet har hittills sett ut på olika sätt och inneburit både formella och icke formella nätverk på politisk och operativ nivå. Samarbetet har också fördjupats de senaste åren mot bakgrund av att de nordiska länderna har fått en mer likriktad migrationspolitik, där bland annat Sverige har rört sig i en mer restriktiv riktning. Eftersom det är nästan omöjligt att hitta forskning som berör nordiskt samarbete kring dessa frågor, är det extra viktigt att vi som arbetar med den här rapporten gör ett grundläggande arbete där vi försöker kartlägga på vilket sätt ett nordiskt samarbete har sett ut/ser ut, hur det fungerar, om det anses behövas av de som arbetar dagligen med dessa frågor, och varför ett nordiskt samarbete anses (av vissa) att behövas vid sidan om ett EU samarbete.
