Med denna kunskapsöversikt vill Delmi bidra till att ge en mer överskådlig bild av vad vi vet om de utlandsföddas integration på arbetsmarknaden och vilka tänkbara orsaker som finns bakom gruppens relativt sett svagare ställning. Kunskapsöversikten presenterar en rad analyser och utvärderingar av de viktigaste policyåtgärderna som genomförts för att förbättra de utrikes föddas integration på arbetsmarknaden under de senaste 16 åren. Vilka åtgärder har varit mest verksamma och vad kan göras bättre?

Studien undersöker fem faktorer som kan bidra med förklaringar. Genom att titta på skälet till invandring, de utrikes föddas humankapital, sociala nätverk samt granska de befintliga trösklarna till arbetsmarknaden och den diskriminering denna grupp utsatts för när de söker arbete kommer studien närmre svaret.


Några övergripande slutsatser och rekommendationer

  • Kunskap i det svenska språket är av stor vikt, dels för att få arbete och en högre lön, dels i processen att bli rättvist validerad av sina kunskaper.
  • En rad insatser för att överbrygga trösklarna för utrikes födda har varit framgångsrika, bland annat en intensivare arbetsförmedling, kompletterande utbildningar för personer med utländska examen, ekonomiskt stöd vid start av företag och en omfattande antidiskrimineringslagstiftning.
  • Brister har funnits i svenskundervisningen för invandrare (sfi) där undervisningen har inte anpassats tillräckligt efter deltagarnas utbildningsnivå, privata etableringslotsar fungerade inte som tänkt och subventionerade anställningar hade mixade resultat.

Om rapportförfattaren


Kunskapsöversikten, Integrationspolitik och arbetsmarknad (2015:3) är skriven av Patrick Joyce, fil. lic. i nationalekonomi med erfarenhet som expert och utredare av bl.a. arbetsmarknads- och integrationsfrågor på Regeringskansliet och Riksdagen.