Kategorier och kategorisering är en ofrånkomlig del av vårt sociala liv. Det är nästan omöjligt att observera eller interagera med andra människor utan att reflektera i termer av kategorier eller grupper – baserat på antingen klass, genus, etnicitet eller andra tänkbara sätt att sortera och klassificera människor på. Relationer i såväl offentliga som privata sammanhang påverkas av föreställda skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Författarna problematiserar dessa kategoriseringar - företrädesvis när det gäller (verkliga eller föreställda) skillnader mellan människor på basis av nationellt ursprung och etnisk grupptillhörighet. Kunskapsöversikten inbegriper också observationer av hur den svenska staten har bidragit med terminologiska rekommendationer när det gäller klassificering av människor med utländsk bakgrund, och hur detta har gett avtryck i debatten.
Några övergripande slutsatser och rekommendationer
- Offentligt initierade kategorier och kategorisering (som används i offentlig statistik t.ex.) kan fungera såväl möjliggörande (genom att problem uppmärksammas) och begränsande (genom att människor blir fastlåsta vid tilldelade identiteter).
- Utmaningar som en viss grupp människor står inför kan påvisas genom att vissa egenskaper eller kategorier pekas ut och kopplas samman med specifika svårigheter. På sikt kan detta potentiellt stärka den utpekades resurser och position i samhället, men det kan även bidra till stigmatisering.
- För att få bättre förståelse och beslutsunderlag behövs mer forskning på länderjämförande studier av mer respektive mindre etniskt orienterade system i befolkningsstatistiken.
Om rapportförfattarna
Kunskapsöversikten, Kategoriernas dilemman (2015:7), är skriven av Per Strömblad, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet och Gunnar Myrberg, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Foto av Bruno Martins från Unsplash.