Fotograf: Martin Castaneda via Unsplash
Utifrån tidigare forskning och data från DEMIG (Determinants of International Migration) åren 1980–2023 undersöker denna Policy Brief hur svensk migrationspolitik utformats under dessa år. Den tittar på vilka beslut som fattats, om dessa varit mer eller mindre restriktiva samt hur utformningen av migrationspolitiken, dess centrala aktörer och beslutsarenor förändrats över tid.
Några övergripande slutsatser och rekommendationer
- Det finns flera logiker inom migrationspolitiken som påverkar besluten, och för att förstå migrationspolitikens utformning behöver dessa logiker förstås och belysas.
- Två skiften belyses i denna Policy Brief. Det första skiftet sker i början på 1990-talet, där migrationspolitiken blir mer politiserad och beslutsfattandet i migrationsfrågor förändras. Det andra skiftet sker i mitten på 2010-talet, med en ökad restriktivitet i migrationspolitiken vilket bryter mot perioden 2005–2009.
- Beslutsfattare inom migrationspolitiken använder sig i allt högre grad av Whole of Government-approachen. Det innebär att migrationspolitiken länkas samman med andra områden och att det i högre grad sker samarbete mellan olika departement och över myndighetsgränser för att uppnå de önskade resultaten.
- Framöver kommer europeiseringen, att fler beslut tas på EU-nivå istället för på nationell nivå, i högre grad påverka hur den svenska migrationspolitiken utformas.
Henrik är docent i ekonomisk historia och har disputerat vid Uppsala universitet. Han har framför allt forskat om arbetsmarknad, lönebildning, utbildningsfrågor samt politisk historia. Tidigare har Henrik arbetat som forskare vid Ratio – Näringslivets forskningsinstitut, varit lärare vid Uppsala och Stockholms universitet samt Högskolan Dalarna. Henrik arbetar för närvarande som biträdande kanslichef på Delmi.
