Utifrån fyra fallstudier, tidigare forskning och data från DEMIG (Determinants of International Migration) åren 1980–2023 undersöker kunskapsöversikten hur svensk migrationspolitik utformats under dessa år. Den tittar på vilka beslut som fattats, om dessa varit mer eller mindre restriktiva samt hur utformningen av migrationspolitiken, dess centrala aktörer och beslutsarenor förändrats över tid
Två skiften belyses i denna kunskapsöversikt. Det första skiftet sker i början på 1990-talet, där migrationspolitiken blir mer politiserad och beslutsfattandet i migrationsfrågor förändras. Vissa beslutsarenor, så som riksdagens, har ökat i betydelse för frågor som innan kunde hanteras av regeringen och förvaltningen. Det andra skiftet sker i mitten på 2010-talet, med en ökad restriktivitet i migrationspolitiken vilket bryter mot perioden 2005–2009, dock går det inte än att säga att detta är en långsiktig trend mot mer restriktivitet. Framöver kommer europeiseringen, att fler beslut tas på EU-nivå istället för på nationell nivå, i högre grad påverka hur den svenska migrationspolitiken utformas.
En övergripande slutsats från kunskapsöversikten är att migrationspolitiken inte har en övergripande logik eller gemensamt mönster för hur besluten fattas. Eftersom frågornas karaktär skiljer sig åt finns det flera olika logiker och mönster som samspelar, och för att förstå migrationspolitikens utformning behöver dessa logiker förstås och belysas.
Om författaren
Henrik Malm Lindberg är docent i ekonomisk historia och har disputerat vid Uppsala universitet. Han har framför allt forskat om arbetsmarknad, lönebildning, utbildningsfrågor samt politisk historia. Tidigare har Henrik arbetat som forskare vid Ratio – Näringslivets forskningsinstitut, varit lärare vid Uppsala och Stockholms universitet samt Högskolan Dalarna. Henrik arbetar för närvarande som biträdande kanslichef på Delmi.
Policy Briefen publicerades 20 maj 2024.
Kunskapsöversikten publicerades 18 december 2024.
Fotograf: Martin Castaneda via Unsplash
