För att stärka de positiva effekterna av migration och motverka de negativa krävs kännedom om migrationens orsaker och följder. Det är därför angeläget att förstå varför migranter lämnar sina hemländer och vad som kännetecknar dessa migranter, till exempel om de är låg- eller högutbildade, om de är kvinnor eller män, vilka länder de väljer att resa till och om de skickar hem pengar eller inte. Det är också viktigt att studera vilken effekt migrationen har för det forna hemlandet.

Syftet med den här studien är att bidra med ökad kunskap kring migrationens drivkrafter och effekter av remitteringar i Etiopien. Etiopien är ett intressant fall att studera när det gäller migrationens drivkrafter, eftersom migranterna representerar skilda samhällsklasser och migranterna är spridda över stora delar av världen. Etiopien är också en av den afrikanska kontinentens främsta mottagare av remitteringar, samt ett land som Sverige har långvariga relationer till, inte minst i form av bistånds- och utvecklingssamarbete.

Några övergripande slutsatser och rekommendationer

  • Migranternas bakgrund, orsakerna till migration samt finansieringen av migration skiljer sig åt beroende på om de flyttar till OECD-länder, Mellanöstern eller till andra afrikanska länder.
  • Inkomst, nätverk och geografisk närhet spelar roll för beslutet att migrera, men olika stor roll till olika destinationer. Nätverksfaktorer som att ha vänner och familj i destinationslandet är framför allt viktigt vid migration till OECD-länder, medan lätthet att ta sig in i landet är en avgörande faktor för många etiopier som migrerar inom den afrikanska kontinenten. Lönefaktorn verkar inte utgöra en central drivkraft bakom migrationen till OECD-länder.
  • Omkring hälften av migranthushållen tar emot remitteringar. Resultaten tyder på att migranter under början av sin tid utomlands har färre möjligheter att remittera, men att detta sedan ökar när migranten vistats utomlands en längre tid. 
  • Studien visar att remitteringar har en positiv effekt på hushållens subjektiva bedömning av sin levnadsstandard. Detta gäller både hur hushållen rankar sin nuvarande situation och hur hushållens situation enligt samma måttstock har förändrats de senaste fem åren.
  • Fokus bör vara på att möjliggöra för fler migranter att skicka hem pengar, och på att skapa incitament och möjligheter för investeringar i mer produktiva verksamheter

Om rapportförfattaren

Rapporten, Internationell migration och remitteringar i Etiopien (2015:1) är skriven av Lisa Andersson, fil.dr. i nationalekonomi och verksam vid OECD i Paris.

Foto av Gift Habeshaw från Unsplash.