För att stärka de positiva effekterna av migration och motverka de negativa krävs kännedom om migrationens orsaker och följder. Det är därför angeläget att förstå varför migranter lämnar sina hemländer och vad som kännetecknar dessa migranter, till exempel om de är låg- eller högutbildade, om de är kvinnor eller män, vilka länder de väljer att resa till och om de skickar hem pengar eller inte. Det är också viktigt att studera vilken effekt migrationen har för det forna hemlandet.

Syftet med den här studien är att bidra med ökad kunskap kring migrationens drivkrafter och effekter av remitteringar i Etiopien. Etiopien är ett intressant fall att studera när det gäller migrationens drivkrafter, eftersom migranterna representerar skilda samhällsklasser och migranterna är spridda över stora delar av världen. Etiopien är också en av den afrikanska kontinentens främsta mottagare av remitteringar, samt ett land som Sverige har långvariga relationer till, inte minst i form av bistånds- och utvecklingssamarbete.

Mer specifikt undersöker rapporten följande två frågeställningar:

  1. Vilka faktorer påverkar beslutet att migrera från Etiopien, och hur skiljer sig dessa faktorer åt
    beroende på till vilken del av världen migranterna flyttar?
  2. Vilka effekter har remitteringar på hushållens tillgångar och investeringar, samt hur hushållen i Etiopien rankar sin egen subjektiva levnadsstandard?

Resultat

  • Migranternas bakgrund, orsakerna till migration samt finansieringen av migration skiljer sig åt beroende på om de flyttar till OECD-länder, Mellanöstern eller till andra afrikanska länder. Migranterna till OECD-länder var något äldre, kom i huvudsak från städer och var relativt högutbildade. Migranterna som flyttade inom den afrikanska kontinenten yngre, kom från landsbygden och hade en lägre utbildningsnivå. Migranterna till samtliga destinationsländer var till övervägande del kvinnor, som ofta flyttar som hembiträden.
  • Inkomst, nätverk och geografisk närhet spelar roll för beslutet att migrera, men olika stor roll till olika destinationer. Nätverksfaktorer som att ha vänner och familj i destinationslandet är framför allt viktigt vid migration till OECD-länder, medan lätthet att ta sig in i landet är en avgörande faktor för många etiopier som migrerar inom den afrikanska kontinenten. Lönefaktorn verkar inte utgöra en central drivkraft bakom migrationen till OECD-länder.
  • Omkring hälften av migranthushållen tar emot remitteringar. Resultaten tyder på att migranter under början av sin tid utomlands har färre möjligheter att remittera, men att detta sedan ökar när migranten vistats utomlands en längre tid. 
  • Studien visar att remitteringar har en positiv effekt på hushållens subjektiva bedömning av sin levnadsstandard. Detta gäller både hur hushållen rankar sin nuvarande situation och hur hushållens situation enligt samma måttstock har förändrats de senaste fem åren.
  • Av remitteringarna användes ca 45 procent till daglig konsumtion som mat och dryck, nära 13 procent till återbetalning av lån, men endast fem procent till utbildning. En del av hushållen använde också medlen till ceremonier som bröllop och begravningar, samt till boende och mark. Investeringar, till exempel inom jordbruket var mindre vanligt.

Om rapportförfattaren

Lisa Andersson är fil.dr. i nationalekonomi och verksam vid OECD i Paris.