Ett problem som återkommande lyfts i forskningen är att informationskampanjer med syfte att avskräcka från irreguljär migration förlorar i effektivitet när lagliga vägar saknas eller är svårtillgängliga i praktiken. En av de främsta utmaningarna i dagens regelverk är att lagliga migrationsvägar till EU i praktiken ofta kännetecknas av administrativ komplexitet, ojämn tillgång och svårnavigerade regelverk. Detta riskerar att driva på irreguljär migration med omfattande humanitära, ekonomiska och politiska konsekvenser. Användningen av irreguljära migrationsvägar drabbar särskilt redan utsatta grupper. Forskning visar exempelvis att kvinnor och barn löper en förhöjd risk att utsättas för exploatering, människohandel och sexuellt våld under irreguljär migration.
EU:s migrations- och asylpakt betonar vikten av lagliga migrationsvägar genom samarbete med tredjeländer, talangpartnerskap och vidarebosättningsprogram. En del av detta är etableringen av flera verksamheter i tredjeland med uppdrag att erbjuda information, rådgivning och vägledning om lagliga migrationsmöjligheter. Trots sin potential möter dock dessa verksamheter flera utmaningar. En stor mängd lagliga migrationsvägar till EU, otydliga regelverk och komplexa ansökningsprocesser gör det svårt att navigera systemen.
Delmis projekt ”Främjande av laglig migration till EU: En analys av Migrant Resource Centres och konsekvenser för Sverige” bidrar med ny empirisk kunskap om laglig migration och informationskampanjer genom att fokusera på lokalt genomförd informationsförmedling i länder som är särskilt relevanta för svensk migrationspolitik. Den analyserar hur EU:s övergripande ambitioner omsätts i specifika nationella och lokala kontexter, och identifierar samtidigt mönster och skillnader mellan länderna som kan ge vägledning för framtida samverkansmodeller i andra tredjeländer.
Projektet finansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) som stöder EU:s medlemsstater i arbetet med att genomföra den gemensamma asyl- och migrationspolitiken.