Konferensen började med att Delmi presenterade forskningsresultaten och policyrekommendationerna från förstudien De som inte får stanna: Att implementera återvändandepolitik (2020:1) och vad Delmi ämnar undersöka i studien Återvändande och återintegration. Under konferensen reflekterade deltagarna kring projektets allmänna inriktning. Syftet är att bidra med ny viktig kunskap om återvändarnas tillgång till information och de kunskaper de erhållit under tiden i Sverige i relation till de olika stöd som ges samt att undersöka de befintliga stödstrukturerna i tredjelandsmedborgarnas hemländer.
"I appreciate that Delmi is going to do a comparison between voluntary and involuntary return. It is said that voluntary returnees are integrated more effectively but there is however no evidence on that. The second Delmi report can therefore provide research to see if the data supports the impression."
Citat från konferensens key-note speaker angående den andra delen av Delmis återvändandeprojekt.
Deltagarna bidrog med värdefulla insikter kring de centrala utmaningarna gällande återvändande och återintegration vilket gav ytterligare vägledning för Delmis arbete inom AMIF-projektet. Fokus låg även på att lyfta civilsamhällets perspektiv på återvändandefrågorna samt erhålla reflektioner från fältarbetarnas syn på hur återvändandeprocessen ser ut i praktiken i Afghanistan och Irak. Tre exempel på lärdomar som diskuterades för att förbättra stödet för återvändare:
- Återvändare har olika behov och därför är det viktigt att erbjuda flexibla lösningar.
- Återintegration kan vara svårare än integration på grund av deras migrationsupplevelse.
- Det finns ett stigma relaterat till att återvända som bör tas i beaktande och som har att göra med att ha misslyckats i asylprocessen.
Under våren 2021, kommer Delmi att arrangera en slutkonferensen för att diskutera projektets resultat och hur man ska gå vidare med återvändandearbetet nationellt och internationellt.
Foto från Pixabay.