Vad har Delmis viktigaste bidrag varit?
Som jag ser det ligger Delmis viktigaste bidrag inte i någon enskild studie eller något enskilt resultat utan i helheten. Med det menar jag att migrations- och integrationsfrågorna har en mycket stor omfattning och spänner över många politikområden. För att begripa och täcka alla perspektiv och sammanhang behövs många olika studier. Genom att Delmi över tid gjort forskning på hela bredden tillgänglig, har vi också underlättat för såväl beslutsfattare som allmänhet att skapa sig bild av och få en känsla för den kontext som olika migrationspolitiska ställningstaganden befinner sig i. De studier vi publicerar i olika format är både välgrundade och väldokumenterade, och lämnar det öppet att göra olika - mer värderingsgrundade - ställningstaganden.
Finns det ett särskilt behov av den typ av forskningsförmedling och initiering som Delmi bedriver?
Just inom migrations- och integrationsområdet ser jag behoven som särskilt stora eftersom området är präglat av förhoppningar och farhågor i lika stora delar, men med olika slagsida över tid. Migrations- och integrationsfrågorna riskerar därför att bli politiserade på ett problematiskt sätt, där fördomar och inte fakta blir styrande. Vi ska självklart låta värderingar vara vägledande för politiskt beslutsfattande men de behöver grundas på en realistisk uppfattning om hur världen fungerar. Om de inte gör det, kommer ju inte politikerna att kunna närma sig sina mål med de beslut man fattar. När Delmi bildades hade migrationsforskningen liten omfattning och svag koppling till policyfrågorna. Här ser jag att Delmi spelat en stor roll genom att initiera nya studier.
De 10 år som Delmi har varit verksamt har präglats av stora migrationsflöden och stora förändringar inom migrationslagstiftningen, och dessutom flera regeringsskiften. Hur har Delmi påverkats av dessa händelser?
Intressant nog har Delmis direktiv mitt i allt detta legat fast och alltså inte påverkats av olika regerings- och politikskiften, eller av att kontexten kring migrationsfrågan ser annorlunda ut idag än för ett årtionde sedan. I vårt uppdrag ligger att arbeta oberoende av våra uppdragsgivare och jag ser inte att detta förändrats. Skillnaderna består nog snarare i att Delmi som kunskapsbärare nu är väletablerad, uppmärksammad och har fått genomslag. Våra arbetssätt och vägar har utvecklats sen den första rapporten publicerades 2014. Frågornas aktualitet och tyngd i samhällsdebatten hjälper oss också att nå ut.
Delmi har vad man kan kalla ”systerkommittéer” på migrationsområdet runt omkring i Europa. Vilken roll spelar de i jämförelse med?
Det är uppenbart att det inte bara i Sverige finns en ambition att låta oberoende forskningsinstanser kring migration och integration få betydelse när det gäller att bidra med evidensbaserad kunskap och välgrundade rekommendationer till både beslutsfattare och allmänhet. När vi pratar med våra europeiska kollegor förstår vi att vi i flera avseenden delar utmaningar och möjligheter när det gäller att främja just användandet av kunskap. Vi har startat ett samarbete för att kunna lära av varandra. Migrations- och integrationsfrågorna är minst sagt komplexa och vi behöver utveckla våra arbetssätt för att inte bara förstå, utan också förmedla kunskap om dem.
Hur har Delmis forskningstematik ändrats under de 10 år som har gått?
Jag tycker mig se lite olika förskjutningar när det gäller såväl tematik som våra arbetssätt. När Delmi grundades fanns det ju inte så mycket migrationsforskning att luta sig mot överhuvudtaget. Då fanns det ett behov av att initiera ny forskning på flera viktiga områden. Delmi tog också initiativ till flera empiriska datainsamlingar kring inte bara attityder och värderingar, utan också migranters möte med myndighets-Sverige. Vi har därefter sett att migrationsforskningen både breddats och fördjupats under dessa 10 år. Det har gett oss chansen att i högre grad förmedla redan publicerad forskning och lyfta fram policyrelevansen åt beslutsfattare och allmänhet.
Ämnesmässigt gjordes initialt mycket kring integration på arbetsmarknaden och om det politiska deltagandet. Under en period prioriterades analyser av asylsystemet. Som ett resultat av både våra egna prioriteringar och möjligheten till externfinansiering har återvändandestudier fått en större vikt under senare år. Där har kunskapsluckorna också varit betydande. Över hela perioden har studier kring attityder och opinioner återkommit. Vi har nu också kommit till ett skede där vi behöver uppdatera kunskapsläget på flera områden vilket också indikerar att vi har en bred bas att stå på, nu och i framtiden.