Kan ni berätta kort om projektet ni arbetar med?
Denna studie är den tredje och sista delen av projektet ”Återvändande som internationell migrationspolitik: samordning inom och över nationella gränser” som finansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Just nu har studien arbetsnamnet ”Frontex roll i återvändande – perspektiv från Sverige” och syftar till att kartlägga de nuvarande ramarna för samarbete och stöd mellan Frontex och Sverige, undersöka i vilken utsträckning Sverige använder sig av Frontex stöd och den upplevda “effektiviteten” av dessa, samt vilka erfarenheter av samarbete eller konflikt det finns i samarbetet. Delstudien syftar också till att identifiera bästa praxis och möjliga förbättringar för samarbete inom området för återvändande.
Varför valde ni att undersöka just detta?
Som en europeisk myndighet har Frontex sedan 2016 vuxit avsevärt både i kapacitet och betydelse när det gäller återvändande. Även om det finns omfattande forskning som fokuserar på Frontex förfaranden när det kommer till gränskontroll och säkerhet vid EU:s yttre gränser, finns det betydligt mindre om Frontex roll i återvändandeoperationer. Trots att Frontex är en aktiv partner till Sverige i flera återvändandeoperationer saknar vi kunskap om Sveriges samarbete med Frontex i återvändandeprocesser.
Vilken fas av undersökningen befinner ni er i just nu?
Vi har precis avslutat arbetet med att skapa oss en tydligare bild över Frontex, dess olika delar och hur de arbetar i återvändandeprocessen. Nästa steg i vårt arbete är att identifiera och kontakta aktörer på både svensk och internationell nivå som på olika sätt spelar en roll i samarbetet mellan myndigheten och Sverige.
