Varför sattes utredningen igång?
Det finns i dag ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap som har förvärvats på felaktiga grunder eller för personer som har begått brott som allvarligt hotar Sveriges säkerhet eller annars allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. I betänkandet Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter (SOU 2025:2) föreslår 2023 års fri- och rättighetskommitté att 2 kap. 7 § regeringsformen ändras, så att det i vissa fall ska vara möjligt att meddela föreskrifter om fråntagande av ett svenskt medborgarskap för den med dubbla medborgarskap.
Utredningen har haft i uppdrag att analysera den föreslagna grundlagsändringen och lämna förslag som innebär att det svenska medborgarskapet ska kunna fråntas den med dubbla medborgarskap som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har begått vissa mycket allvarliga brott. Syftet med uppdraget är att stärka betydelsen av medborgarskapet som bärare av både rättigheter och skyldigheter.
Vad är det viktigaste som ni kom fram till?
Utredningen föreslår att ett svenskt medborgarskap får återkallas från den som – vid tidpunkten för beslutet– också är medborgare i en annan stat och som har förvärvat svenska medborgarskapet genom att medvetet ha lämnat oriktiga, ofullständiga eller annars vilseledande uppgifter, eller på annat sätt handlat otillbörligt, om förfarandet har varit av avgörande betydelse för förvärvet av medborgarskapet.
Utredningen lämnar också två alternativa förslag om fråntagande av det svenska medborgarskapet för den som har begått viss allvarlig brottslighet. Enligt det ena förslaget, som utgår från begreppet brott som allvarligt hotar Sveriges säkerhet, kan ett svenskt medborgarskap återkallas från den som – vid tidpunkten för beslutet om återkallelse– också är medborgare i en annan stat och är dömd för ett brott där det svåraste förskrivna straffet är fängelse i fyra år eller mer, eller för förberedelse eller stämpling till ett sådant brott. Förslaget gäller brott som avser 18, 19, 21 eller 22 kap. brottsbalken, mot terroristbrottslagen (2022:666) eller mot 13 kap. brottsbalken, om gärningen har syftet till att framkalla fara för Sveriges säkerhet eller att allvarligt hota eller skada centrala samhällsfunktioner. Återkallelse av ett svenskt medborgarskap föreslås även kunna ske – under ovan angivna förutsättningar – från den som har dömts för brott som omfattas av Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion och som avser folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott.
Enligt det andra – alternativa – förslaget till en bestämmelse om återkallelse av svenskt medborgarskap på grund av brott, som i stället utgår från uttrycket brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen, kan det svenska medborgarskapet återkallas i fler situationer än de som nämns i förslaget om brott som allvarligt hotar Sveriges säkerhet.
Utöver de brott som redogjorts för i avsnittet ovan, kan medborgarskapet även återkallas från den som är dömd för brott mot 3, 4, 9, 10, 15, 17 eller 20 kap. brottsbalken, vapenlagen (1996:67), bidragsbrottslagen (2007:612), lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor eller lagen (2014:307) om straff för penningtvättbrott, om det svåraste straff som är föreskrivet för brottet är fängelse i fyra år eller mer och brottet har begåtts inom ramen för ett kriminellt nätverk samt allvarligt skadar Sveriges vitala intressen.
I samtliga fall måste beslutet om återkallelse föregås av en proportionalitetsbedömning. Vid denna bedömning ska hänsyn särskilt tas till handlandets allvar, hur ingripande en återkallelse blir för den enskilde och hans eller hennes närstående samt hur lång tid som förflutit sedan medborgarskapet förvärvades.
Vad händer nu?
Betänkandet har nu skickats på remiss.