Migrationsfrågorna är de mest politiserade av alla frågeställningar just nu. Det leder till en försiktighet i hur rapporteringen hanteras av journalister och hur forskningsresultatet presenteras av forskare. Forskare och journalister har olika arbetsmetoder och tidsperspektiv men en gemensam uppgift i att nå ut med ny kunskap och bidra till samhällsdebatten baserat på fakta. Det finns dock en friktion mellan forskare och medier i politiskt kontroversiella frågor. Hur ser klyftan mellan forskare och journalister ut, är det önskvärt att överbrygga den, och hur kan detta i sådana fall gå till?
I tre specialavsnitt av Delmi-podden bjuder vi in forskare och journalister för samtal kring tre teman: nyhetsjournalistiken, forskarens roll i medierna och forskarens hantering av migrationsfrågan. Diskussionerna kommer handla om hur migrationsfrågor speglas av olika slags journalister men också varför forskare inte vill – eller ibland inte vågar – göra sin röst hörd. Avsnitten kommer lanseras fr.o.m. februari.
Relationen mellan den akademiska och den journalistiska världen är komplicerad och den ömsesidiga förståelsen samtidigt livsviktig för det öppna samhällets framtid.
Mats Bergstrand, programledare för de tre specialavsnitten.
Det första avsnittet lanseras idag och handlar om hur nyhetsjournalistiken förhåller sig till nya forskningsrön. Alice Petrén, utrikeskorrespondent för Sveriges Radio med uppdrag att bevaka migration- och flyktingfrågor, pratar om skillnaden i hur forskare och journalister vill kommunicera forskningsresultat. Göran Rosenberg, författare och journalist, lyfter forskares ökade behov av att synas medialt för att få externt medel samt det höga klickvärdet med sensationsnyheter. Johan Eklund, professor i nationalekonomi och VD för Entreprenörskapsforum, uppmärksammar forskarens försiktighet att synas på grund av risk för misstolkning eller att resultatet utnyttjas politiskt.