Uppdraget
Utgångspunkten för Delmis arbete är kommittédirektiven (dir. 2013:102, med senaste tilläggsdirektiv dir. 2025:104). Enligt direktiven ska Delmi bidra till att fördjupa underlaget för migrationspolitiska avgöranden och den framtida migrationspolitikens utformning samt öka analys- och utvärderingskapaciteten i Sverige inom migrationsområdet och möjligheterna att använda relevanta forskningsresultat. Vidare ska Delmi bidra till samhällsdebatten genom att sprida kunskap och information om migrationsfrågor hos allmänhet, journalister och icke-statliga organisationer.
Delmis uppdrag har formulerats brett för att verksamheten ska ha ett stort mått av självständighet och oberoende. En målsättning är att förena den akademiska och praktiska miljön. I enlighet med kommittédirektiven ska Delmi initiera, genomföra, sammanställa samt kommunicera utvärderingar, analyser och studier av hög vetenskaplig kvalitet för att belysa sambanden mellan migration och andra politikområden, såsom utveckling, arbetsmarknad och integration. Sambanden ska studeras på lokal, nationell, regional och internationell nivå. Delmi ska även löpande genomföra internationella jämförelser och analysera övergripande migrationsmönster, orsaker och trender i syfte att bidra med kunskap. Analysarbetet ska svara mot identifierade data- och statistikbehov. Delmi ska även bidra till utvärderingar och uppföljningar av den förda migrationspolitiken. Statistik, studier och kunskapsöversikter ska avse frågor och områden som är strategiskt viktiga för utvecklingen av migrationspolitiken. Uppdraget bygger på ett behov av att öka användningen av forskningsresultat och att minska klyftan mellan den akademiska miljön och samhället i övrigt.
I det följande beskrivs kommitténs långsiktiga mål och visioner för verksamheten. Det preciseras också ett antal strategiska mål för Delmis verksamhet inför uppdragsperioden 2026.
I SOU 2025:13 En effektivare organisering av mindre myndigheter - analys och förslag konstaterades att Delmis verksamhet är ett motiverat statligt åtagande. I betänkandet föreslogs förändringar vad gäller Delmis verksamhet framgent. I avvaktan på långsiktiga beslut vad gäller Delmis uppdrag har regeringen beslutat att förlänga Delmis mandat till och med den 31 december 2026. Regeringen avser att under 2026 pröva organisationsformen för Delmi samt ta ställning till hur framtida styrning och organisering av verksamheten kan möta behoven av underlag.
Verksamhetens långsiktiga inriktning
Flertalet samhällssektorer och politikområden påverkar och påverkas av migration. Migrationsfrågor behöver därför belysas från många olika håll och analyseras från såväl mottagarlandets-, utvandringslandets-, och migrantens egna perspektiv. Ett historiskt perspektiv kan bidra till en bättre förståelse för vad migrationen har betytt för Sverige. Således präglas Delmis verksamhet av att söka främja en helhetssyn.
Delmi ska prioritera frågeställningar där det har identifierats kunskapsluckor som är relevanta i förhållande till rådande politik och praktik. För att möta de kunskapsbehov som finns på migrations- och integrationsområdet är Delmis strategi att beställa och arbeta med olika typer av vetenskapliga publikationer.
Delmi arbetar oberoende med att bygga upp en kunskapsbas av hög vetenskaplig kvalitet som samtidigt är tillgänglig för en bred publik. Uppdraget kräver långsiktighet då migrationsfrågorna är omfattande och sambanden komplexa. Migrationen behöver, liksom dess orsaker och effekter, följas över tid. Det primära målet är att öka analys- och utvärderingskapaciteten inom migrationsområdet, men även att sätta in migrationsfrågor i ett bredare sammanhang. Delmi arbetar därför för att bidra med saklig information, vetenskaplig analys och nya perspektiv inom migrationsområdet.
Samarbeten genomförs med både svenska och internationella forskare. Författarna ska ha ett tydligt ägarskap över sina studier och självständigt kunna stå för analys, slutsatser och rekommendationer. Detta är viktigt, dels för att det bidrar till upprätthållandet av en hög kvalitet på studierna, dels för att det bidrar till att belysa och ge nya infallsvinklar och perspektiv. Delmi arbetar utifrån ett dubbelt oberoende, både gentemot forskarna som anlitas och gentemot uppdragsgivaren, regeringen.
Delmi arbetar aktivt med att upprätthålla ett kontaktnät med ledande organisationer och forskarmiljöer inom migrationsområdet. Samarbeten med andra aktörer utförs i de fall det bedöms relevant och effektivt för studiernas genomförande. Delmi bidrar även till kunskapsförmedling genom att skapa forum där olika aktörer inom migrationsområdet kan mötas och utbyta information och erfarenheter.
Mål för verksamheten inför uppdragsperioden 2026
Nedan beskrivs kommitténs övergripande mål för verksamheten under uppdragsperioden 2026. Målen beskriver vad Delmi som helhet kommer fokusera på under den aktuella perioden för att skapa bästa möjliga förutsättningar för verksamheten att utvecklas i enlighet med direktiven samt kommitténs långsiktiga vision för verksamheten. De ska också fungera som en allmän vägledning för planering och prioritering inom verksamheten.
1. Delmi ska löpande följa den migrationspolitiska utvecklingen, såväl nationellt som på EU-nivå och internationellt.
För att understödja en kunskapsunderbyggd migrationspolitik bedriver Delmi en aktiv omvärldsbevakning, inhemskt såväl som internationellt för att identifiera områden där behovet av ytterligare kunskap är särskilt stort. Det kan bland annat handla om ett stärkt fokus på sambanden mellan migration, bistånd och utveckling samt att ytterligare studera frågor kring globala och nationella demografiska utmaningar och hur de kan kopplas till exempelvis laglig migration.
Den 14 oktober 2022 presenterades Tidöavtalet som är en överenskommelse mellan den då tillträdande regeringen och Sverigedemokraterna. Tidöavtalet innehåller bland annat ett flertal förslag på migrations- och integrationsområdet. Under uppdragsperioden 2026 ska Delmi fortsatt följa utvecklingen av de migrations- och integrationspolitiska frågorna i Tidöavtalet och, när det bedöms relevant, bidra med kunskap och forskning. I den mån det anses angeläget ska Delmi analysera effekterna av genomförda reformförslag.
Under 2026, som är ett år då det hålls riksdags-, region- och kommunalval, ska Delmi även särskilt fokusera på att bidra med evidensbaserad kunskap kring de migrations- och integrationsfrågor som aktualiseras i samhällsdebatten. Syftet är att stärka möjligheterna till att migration och integration belyses utifrån fakta, både i den politiska diskussionen och i media.
Delmi ska fortsatt följa utvecklingen av EU:s migrations- och asylpakt som antogs av Europeiska unionens råd i maj 2024 och där implementeringen ska göras under 2026. Pakten bygger på fyra pelare; säkra yttre gränser, snabba och effektiva förfaranden, ett effektivt system för solidaritet och ansvar samt integrering av migration i internationella partnerskap. Under uppdragsperioden ska Delmi prioritera studier som kan bidra med ökad kunskap inom dessa områden.
2. Delmi ska arbeta gränsöverskridande mellan olika politik- och forskningsområden för att motverka stuprörstänkande och öka samverkan mellan olika aktörer på migrations- och integrationsområdet.
Delmi ska belysa sambanden mellan migration och en rad andra politikområden, såsom klimat och miljö, sysselsättning och arbetsrätt, politiskt deltagande och demokrati, hälsa och utbildning, kultur och media, för att nämna några. Genom seminarier, rundabordssamtal och nätverksmöten ska Delmi bidra med ett mervärde genom att föra samman politikområden och aktörer inom politik, praktik, forskning och civilsamhälle.
Det finns ett behov av att sammanställa och renodla redan existerande kunskap och forskningsresultat samt omsätta resultat från forskning och utvärderingar till relevanta policyslutsatser. Under uppdragsperioden 2026 planerar Delmi därför att fortsatt lägga vikt vid att sammanställa, sammanfatta, översätta och popularisera redan befintlig svensk och internationell forskning. Att översätta och sammanfatta befintlig forskning i så kallade ”policy briefs” är ett tillvägagångssätt. Ett annat sätt är den samverkan som sker med Vetenskapsrådet, inom ramen för det nationella forskningsprogrammet inom migration och integration (sedan 2019) och det nationella forskningsprogrammet om segregation (sedan 2023). Forskning som finansieras genom Vetenskapsrådet sammanfattas och publiceras i Delmis skriftserie och sprids vanligen genom offentliga seminarier arrangerade i samråd mellan Vetenskapsrådet och Delmi.
Delmis roll som samarbetande länk mellan olika aktörer på migrations- och integrationsområdet har stärkts under de senaste åren, inte minst i frågor rörande återvändande, återvandring samt migration, bistånd och utveckling. Detta arbete ska fortsätta att fördjupas under 2026 för att även framgent kunna säkerställa närvaron av ett kunskapsperspektiv i relation till de aktuella aktörernas arbete.
3. Delmi ska initiera och bedriva egen forskning på områden där det saknas relevant kunskap.
På områden där det finns stora kunskapsbehov ska Delmi initiera och bedriva egen forskning. Tillgången på resurser avgör i vilken utsträckning sådana projekt prioriteras. I de fall det bedöms relevant ska extern finansiering sökas för projekt. Delmi har för perioden september 2025 – december 2026 beviljats medel från EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF) för ett projekt vars övergripande syfte är att fördjupa och nyansera kunskapen om hur informationsförmedling om laglig migration utformas och genomförs i tredjeländer, samt vilka möjligheter och hinder som präglar detta arbete i praktiken. Resultatet av projektet förväntas kunna vägleda utformningen av framtida migrationspolitiska insatser för att stärka laglig migration och motverka irreguljär migration till Sverige.
4. Delmi ska fortsätta digitaliseringen av sin verksamhet.
Delmi fortsätter utvecklingen av sina arbetssätt, som en anpassning till ett alltmer digitalt samhälle, där målet är att tillvarata digitaliseringens fördelar – inte minst vad gäller möjligheterna att på ett smidigt sätt sprida kunskap. Det innebär bland annat nyttjande av befintliga och om möjligt också nya kanaler för att tillgängliggöra den kunskap som Delmi producerar. Delmi-podden är ett sådant exempel, liksom webbsändningar och användandet av digitala mötesplattformar för att underlätta för Delmis målgrupp att ta del av aktuell forskning.
Prioriteringskriterier för val av studier
Prioritetsordningen för val av studier och projekt bygger på en bedömning av kunskapsbehov, forskningsläge och policyrelevans. Med policyrelevans avses att Delmis studier ska kunna bidra till ett fördjupat underlag för migrationspolitiska avgöranden och den framtida migrationspolitikens utformning. Rapporter (detta inkluderar vanligtvis inte kunskapsöversikter) ska därför innehålla policyrekommendationer. I de studier där konkreta policyrekommendationer inte är tillämpligt kan istället en policyrelevant diskussion bidra till kunskap som utgör grund för policybeslut, eller bidra till vidare studier som i sin tur kan resultera i policyrekommendationer.
Dubbelarbete ska undvikas. Många aktörer såsom lärosäten, forskningsinstitut, tankesmedjor, myndigheter, arbetsmarknadsparter, bransch- och civilsamhällesorganisationer bedriver forskning eller gör utvärderingar och analyser inom migrations- och integrationsområdet. Det är viktigt att ta tillvara befintlig kunskap när Delmis studier väljs ut.