Utifrån teoretisk och empirisk litteratur söker författarna svar på frågan hur migration påverkar internationalisering i form av utrikeshandel, off-shoring och utländska direktinvesteringar samt i vilken riktning. Författarna identifierar också oklarheter och brister i litteraturen och vad dessa beror på. Sist men inte minst beskriver de forskningsfronten och frågar hur migrations- och integrationspolitiska åtgärder samt andra policyändringar kan förbättra migranternas potential att gynna det svenska näringslivet.

Några övergripande slutsatser och rekommendationer

  • En ökning av antalet migranter är sammankopplad med en ökning av utrikeshandel. En procents ökning av antalet migranter är sammankopplad med 0,1–0,2 procents mer utrikeshandel i genomsnitt.
  • Undersökningar tyder på att företag ökar sin export med 1–3 procent för varje ytterligare utlandsfödd person som anställs. Om företag främst handlar med komplexa produkter kan exporten öka mer än så. Migranter tycks vara särskilt förknippade med tjänstehandel och offshoring. 
  • Migranters potential som främjare av internationalisering delvis handlar om att de skapar ny kunskap och nya kontakter i företaget. Utbildade migranter främjar handeln allra mest.
  • Näringspolitiken borde uppmuntra utlandsfödda entreprenörer att satsa på branscher som är mer orienterade mot andra länder samt medvetandegöra migranters potential generellt inom näringslivet.

Om rapportförfattarna


Rapporten, Migration och företagens internationalisering (2015:4), är skriven av Andreas Hatzigeorgiou, fil.dr i nationalekonomi och verksam vid forskningsinstitutet Ratio samt Stockholms Handelskammare, och Magnus Lodefalk, ekon.dr i nationalekonomi och forskare vid Handelshögskolan vid Örebro universitet.