NIEM identifierade luckor i integrationspolitiken för flyktingar i de 14 deltagande EU-länderna under perioden 2016–2021. Följande länder ingår i projektet: Bulgarien, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen, Rumänien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien och Ungern. Den jämförelse mellan länderna som presenteras i studien baseras på 120 indikatorer och täcker tolv identifierade dimensioner som omfattar allt från allmänna villkor till de rättsliga, socioekonomiska och sociokulturella aspekterna av integration.
Resultaten från NIEM visar att de statliga insatserna skiljer sig avsevärt gällande kvalitet i de 14 deltagarländerna, där Sverige är det land som får högst poäng. Detta kan förklaras av att Sverige har den längsta traditionen av flyktingmottagande samt den mest etablerade välfärdsstaten bland länderna i studien. NIEM-studien visar också betydande skillnader gällande politiska beslut och dess implementering mellan Sverige och genomsnittet för andra länderna i flera av dimensioner, såsom brobyggande, yrkesutbildning och arbetsmarknad. Detta avspeglas dock inte alltid i utfallet för flyktingar i dessa dimensioner.
FOCUS-projektet å andra sidan, bygger på en kartläggning av relationer i flyktingmottagande samhällen. En enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer genomfördes med syriska flyktingar som anlände till Sverige efter 2013, och individer i mottagarsamhällen i de största flyktingmottagande städerna i fyra länder: Jordanien, Kroatien, Sverige och Tyskland. Enkätundersökningen av ett slumpmässigt urval (n=595 för syriska flyktingar och n=1 314 för medlemmar i mottagarsamhället) och separata fokusgruppsintervjuer (n=12 för var och en av de båda grupperna) genomfördes under 2019 och 2020. Slutsatserna från dessa studier bidrog till riktade insatser i Danmark, Tyskland, Storbritannien, Sverige och Österrike och i förlängningen till utvecklingen av Focus Living Well Together Resource, som är en guide för att hjälpa beslutsfattare och yrkesverksamma att främja integration.
Resultaten från FOCUS-projektet visar att både de syriska flyktingarna och individer i mottagarsamhällena anser att rasism och diskriminering utgör betydande hinder för integration. Handläggningstiden i asylärenden nämndes också som en begränsning för flyktingars delaktighet i samhället. Deltagarna från mottagarsamhället uppfattade att deras bild av flyktingars åsikter om kvinnors rättigheter utgjorde ett hinder för kontakt mellan grupperna. Segregering och ökad polarisering i det svenska samhället sågs även som problem för social integration.
Utifrån resultaten från dessa projekt gör författarna följande policyrekommendationer:
- Att engagera och samordna arbetsgivare inom offentlig och privat sektor i introduktions- och sysselsättningsprogram är avgörande för att tillhandahålla utbildning och anställningsmöjligheter lämpade för flyktingarnas kvalifikationer.
- För att främja integration finns det behov av ett mer långsiktigt åtagande som varar längre än introduktionsprogrammets två år.
- För att underlätta tillgång till lämplig sysselsättning för flyktingar behövs snabbare och mer flexibla strategier för att erkänna deras kvalifikationer (validering).
- På lokal nivå skulle inkluderande grupper kunna få stöd för att anordna aktiviteter som, på lika villkor, uppmuntrar kontakt mellan flyktinggrupperna och etablerade grupper i samhället. Genom detta sammanförande arbete kan narrativ presenteras som erbjuder alternativ till stereotypa fördomar.
- Mottagarsamhällenas medvetenhet om diskriminering skulle öka genom att erbjuda systematisk utbildning om betydelsen av, och mekanismerna bakom, rasism och diskriminering. Vilket i förlängningen skulle minska diskriminerande beteende.
- Språk- och kulturtolkar behövs i fler institutionella sammanhang för att skapa bättre kommunikation och minska diskriminering.
Om författarna
Författarna av denna policy brief är Nahikari Irastorza och Sayaka Osanami Törngren, båda är seniora forskare vid Malmö Universitets forskningscentrum för studier av migration, mångfald och välfärd, Institutionen för globala politiska studier.
Policy Briefen publiceras 3 februari 2023.
Foto av Camylla Battani