Migrationskrisen 2015 bidrog till att debatten om vem som skulle skyddas av staten och dessutom vem som skulle ha möjlighet att tillhöra den blossade upp igen. Genom medborgarskapslagar och valrätt bestämmer stater vem som räknas som medlemmar i det nationella samfundet och därmed vem som är berättigad till medborgarskap. Dessa kallas medborgarskapsregimer som förutsätter olika möjligheter att bli medborgare och att delta i valprocesser.
Dessa varianter av medborgarskapslagar och politik förstås bättre inom ett globalt perspektiv som jämför möjligheterna och konsekvenserna av att bli medborgare och inom olika kontexter. GLOBALCIT tillhandahåller jämförbara data rörande innehåll, orsaker och konsekvenser av lagar som styr hur människor får, eller blir av med, medborgarskap. Under seminariet diskuterades konsekvenserna av vissa medborgarskapsregimer, med fokus på de nordiska länderna.
Medverkande
Rainer Baubock, Pofessor vid European University Institute, redogör för Medborgarskapslagar - en global jämförelse (2018:9).
Karin Borevi, Docent i statsvetenskap, Södertörn Högskola.
Per Mouritsen, Professor i statsvetenskap, Århus University.
Moderator: Joakim Palme, Professor i statskunskap vid Uppsala universitet och ordförande för Delmi.
