Migrationsbegrepp
- Alternativ skyddsbehövande
En person som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av att hen i sitt hemland riskerar att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löper stor risk att skadas på grund av väpnad konflikt.
- Anhöriginvandrare
En person som har en familjemedlem i Sverige kan få uppehållstillstånd på grund av anknytning. Personen i Sverige kan vara anknytningsperson om hen: är svensk medborgare, har permanent uppehållstillstånd, permanent uppehållsrätt, permanent uppehållskort eller har tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting, som alternativt skyddsbehövande, på grund av verkställighetshinder eller på grund av särskilt eller synnerligen ömmande omständigheter.
Anknytningspersonen måste uppfylla ett försörjningskrav gällande boende och inkomst. Personen måste ha en bostad som är av tillräcklig storlek och standard för sig själv, familjemedlemmarna som vill flytta hit och eventuella andra personer i hushållet att bo i. Personen måste även ha en inkomst som räcker för att försörja alla i hushållet. Personen som vill flytta till Sverige måste kunna styrka sin identitet.
- Arbetskraftsinvandrare
En person som flyttar till ett annat land för att arbeta. Om personen är från ett EU/EES land gäller fria rörligheten av arbetskraft men om personen är medborgare i ett annat land krävs uppehållstillstånd eller arbetstillstånd.
I Sverige har Riksdagen beslutat om nya regler gällande arbetskraftsinvandring som börjar gälla 1 juni 2026.
1. Höjt lönekrav för arbetstillstånd: Lönen ska uppgå till minst 90% av medianlönen i Sverige när ansökan skickas in.
2. Skärpta krav på regelefterlevnad: Skärpta krav på arbetsgivaren vilket innebär att Migrationsverket har större befogenhet att avslå ansökningar om arbetsgivaren inte följer lagen.
- Asylsökande
En person som har kommit till Sverige och ansökt om asyl, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord.
- Flykting
En person som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av att hen känner välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp.
- Irreguljär migrant
En person som inte är EU-medborgare och som flyttat till ett EU-land utan att ha följt de rättsliga krav som gäller för inresa, vistelse eller bosättning i ett eller flera EU-länder.
- Kvotflykting
En person som flytt från sitt land och som har identifierats av FN:s flyktingorgan, UNHCR, och föreslås att vidarebosättas i ett tredje land.
- Permanent uppehållstillstånd
Ett permanent uppehållstillstånd (PUT) har obegränsad giltighetstid och en person som har ett PUT kan alltså arbeta och bo i Sverige hur länge hen vill. En ansökan om permanent uppehållstillstånd ska, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om flyktingen eller den alternativt skyddsbehövande har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd enligt 1 § och de särskilda kraven i 7 § i Utlänningslagen är uppfyllda.
- Synnerligen ömmande omständigheter
Baseras på personliga förhållanden, som hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till att en person får uppehållstillstånd. Barn kan få uppehållstillstånd även om omständigheterna inte har samma allvar och tyngd som krävs för vuxna.
- Tillfälligt skydd (flyktingar från Ukraina)
Efter Rysslands invasion av Ukraina fattade EU den 3 mars 2022 beslut om att för första gången aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Det innebär att personer som tvingats lämna Ukraina ska få omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige och andra EU-länder. Direktivet bestämmer gemensamma regler för skydd och syftar till att undvika att asylsystemen överbelastas. Ett sådant tillstånd ger möjlighet att få hjälp med boende, rätt att arbeta, rätt att söka grundläggande vård, rätt till skolgång för barn samt visst ekonomiskt bistånd i Sverige. EU har beslutat att förlänga massflyktsdirektivet till och med 4 mars 2027.
- Tredjelandsmedborgare
En person som inte är medborgare i Europeiska unionen och inte omfattas av den fria rörligheten inom EU.
- Uppehållstillstånd
Flyktingar och alternativt skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd.
- Ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting enligt 1 § i Utlänningslagen ska vara tidsbegränsat och gälla tre år. Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år.
- Ett uppehållstillstånd som beviljas en alternativt skyddsbehövande enligt 1 § i Utlänningslagen ska vara tidsbegränsat och gälla i 13 månader. Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla två år.
- Återvändande
En person som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd i Sverige och reser tillbaka till sitt ursprungsland. Detta kan ske självmant, av Migrationsverket, eller med tvång av Polismyndigheten.
- Återvandring
En person som har uppehållstillstånd i Sverige och frivilligt väljer att flytta från Sverige.
- Återvandringsbidrag
En person som har bestämt sig för att återvandra kan ansöka om återvandringsbidrag, vilket är ett ekonomiskt stöd. Första januari 2026 höjdes bidraget till 350 000 kr per vuxen och 25 000 kr per barn (högst 500 000 kr för makar eller sambor tillsammans och högst 600 000 kr per hushåll).
För att söka bidraget måste personen ha fått uppehållstillstånd i Sverige 12 september 2024 eller tidigare och ha fått uppehållstillståndet på följande grunder: som flykting eller alternativt skyddsbehövande, som kvotflykting, på grund av synnerligen ömmande omständigheter, permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen eller permanent uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen som gällde för asylsökande och deras anhöriga från 2016 till 2021.
Foto: Ux Indonesia via Unsplash.