Denna rapport analyserar revideringsprocessen av EU-blåkortet på EU-nivå och nationell nivå, berörda aktörers perspektiv på de föreslagna förändringarna samt de möjliga nationella effekterna av det reviderade EU-blåkortet ett år efter dess genomförande i Sverige. Resultaten bygger på en analys av rättsliga dokument, remissyttranden och intervjuer med relevanta aktörer, däribland anställda vid Migrationsverket, olika experter, flera arbetsgivare samt tjänstemän vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för migration och inrikes frågor.

Några övergripande slutsatser och rekommendationer 

  • Antalet ansökningar om EU-blåkort har ökat. Den stora majoriteten av högkvalificerade tredjelandsmedborgare fortsätter dock att ansöka om arbetstillstånd inom ramen för Sveriges nationella system. Detta beror på arbetsgivarnas kännedom om det nationella tillståndet, riskaversion och strävan efter effektivitet, samt bristande information och förekomsten av missuppfattningar om det reviderade EU-blåkortet.
  • Rapporten visar att det är tidskrävande och utmanande att hålla sig uppdaterad om ofta föränderliga migrationsregler. ”International Mobility Managers” väljer oftast att fortsätta enligt etablerad praxis, det vill säga att använda det tillstånd de är mest bekanta med. Rapporten visar även att detta beslut inte nödvändigtvis ligger i företagets bästa intresse.
  • När det gäller att öka kunskapen om det reviderade EU-blåkortet skulle den svenska regeringen kunna fastställa vem eller vilka aktörer som bör ansvara för informationsspridningen. Att identifiera ansvariga aktörer skulle vara ett första steg i att ta fram en informationsstrategi.
  • För att förbättra informationen om arbetstillstånd och tillhörande rättigheter skulle Migrationsverket kunna utveckla vissa digitala verktyg, såsom ett digitalt vägledningsverktyg för val av arbetstillstånd på myndighetens webbplats. Ett sådant verktyg skulle göra det möjligt för arbetsgivare och arbetstagare att välja det tillstånd som är mest fördelaktigt för dem. Migrationsverket skulle även kunna bjuda in arbetsgivare till informationsmöten om förändringar i svensk migrationslagstiftning, med särskilt riktad information till småföretag.

Om författaren

Micheline van Riemsdijk är professor i kulturgeografi vid Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.

Rapporten publicerades den 19 februari 2026.

Foto: Thalia Karr via Unsplash.