Frågan väcker både juridiska och principiella diskussioner: Är detta en ny konsekvens av en mer restriktiv migrationspolitik, eller resultatet av flera successiva förändringar i regelverken under en längre tid – vars samlade effekter först nu blir tydliga?
I den här intervjun med Anna Lindblad, chef för myndighetsstaben på Migrationsverket, reder vi ut vad som faktiskt menas med ”tonårsutvisningar”, vilka lagändringar som haft störst betydelse och hur rättsläget ser ut idag.
Först och främst: Vad menar vi ens med ”tonårsutvisningar”?
Det finns inte en typ av ärende som leder till så kallade tonårsutvisningar. Uppehållstillstånd i Sverige kan beviljas om man har behov av skydd, arbetar, studerar eller om man är anhörig till en person med uppehållstillstånd eller medborgarskap. Att personer får utvisningsbeslut när de blir vuxna förekommer i alla dessa ärendeslag, av delvis olika anledningar. I asylärenden kan det handla om att ett barn inte omfattas av sin förälders skyddsbehov och har därför ingen skyddsstatus när personen blir vuxen. Det är dock relativt ovanligt. Vanligare är att ett barn är i Sverige med tillfälligt uppehållstillstånd på grund av anknytning och blir vuxen under sin tid i Sverige. Då begränsas möjligheten att förlänga uppehållstillståndet på grund av familjeanknytning, det nu vuxna barnet behöver en egen grund för uppehållstillstånd, som tex. studier eller arbete. Endast i mycket få undantagsfall kan tillstånd beviljas på grund av det som heter ”synnerligen ömmande omständigheter”. Den bestämmelsen är inte utformad för att tillämpas brett i generella och återkommande situationer.
Barn till utländska föräldrar som växer upp i Sverige med uppehållstillstånd hinner ofta få antingen permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap innan de fyller 18 år. De personerna utvisas inte. De personer som däremot riskerar att utvisas efter att de fyllt 18 år är de personer som får sitt första uppehållstillstånd i tonåren.
Barn till utländska föräldrar som växer upp i Sverige med uppehållstillstånd hinner ofta få antingen permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap innan de fyller 18 år. De personerna utvisas inte. De personer som däremot riskerar att utvisas efter att de fyllt 18 år är de personer som får sitt första uppehållstillstånd i tonåren.
Vilka juridiska och migrationspolitiska förändringar är de viktigaste orsakerna till de så kallade tonårsutvisningarna? Handlar det främst om lagstiftning, rättspraxis eller myndighetstillämpning?
Det är flera faktorer som påverkar möjligheterna till fortsatt uppehållstillstånd för personer som tidigare har beviljats uppehållstillstånd som barn, men som i en förlängningssituation har fyllt 18 år och därför blivit vuxna. Det kan inte ges ett entydigt svar på varför dessa personer utvisas, men det har skett förändringar de senaste åren, som sannolikt har påverkat den aktuella gruppen.
Vilka konkreta förändringar i utlänningslagen och migrationspolitiken har haft störst betydelse?
Det som haft störst påverkan är övergången från permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Är det här ett nytt problem som vuxit fram det senaste året, eller har tonårsutvisningar skett under lång tid men först nu uppmärksammats?
Den 20 juli 2021 skedde en permanent övergång från en ordning med permanenta till tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel (efter den tillfälliga lagen från 2016). Det innebär att tidsbegränsade uppehållstillstånd behöver förnyas en, eller flera gånger innan ett permanent uppehållstillstånd kan beviljas, och att förutsättningarna för att bevilja uppehållstillstånd förändras i högre grad än tidigare efter 18-årsdagen. Om t.ex. ett barn är i Sverige med tillfälligt uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin förälder och blir vuxen begränsas möjligheten att förlänga det tillfälliga uppehållstillståndet på grund av familjeanknytning. Att lagändringarna 2021 skulle kunna få konsekvenser för bland annat barn som blir vuxna under tiden i Sverige är något som Migrationsverket påpekat i remissyttrande. Migrationsverket betonade att när personerna blir vuxna omfattas de inte av någon särskild bestämmelse om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning.
Att lagändringarna 2021 skulle kunna få konsekvenser för bland annat barn som blir vuxna under tiden i Sverige är något som Migrationsverket påpekat i remissyttrande.
Till följd av lagändringen den 20 juli 2021 ändrade Migrationsverket sin interna rättsliga styrning för medföljande vuxna barn till personer med arbetstillstånd som fått permanent uppehållstillstånd. Tidigare styrning innebar att ett sådant ”vuxet barn” kunde få tillstånd på grund av anknytning även om de fyllt 18 år. Vuxna barn till arbetstagare får inte längre fortsatt uppehållstillstånd om inte individuella skäl föreligger.
Den 1 december 2023 skärptes bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter i 5 kap 6 § utlänningslagen. Numera krävs synnerligen ömmande omständigheter, i stället för särskilt ömmande omständigheter för en vuxen person som hade vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige. Ribban har alltså blivit högre.
Det är svåra ärenden och Migrationsverket har efterfrågat praxis. Därför är det bra att Migrationsöverdomstolen har meddelat dom (MIG 2026:2) i ett ärende som kan påverka förutsättningarna för en del av dem som blir 18 år under tiden för tillfälliga uppehållstillstånd. Migrationsöverdomstolen avslog överklagan. Migrationsverket kommer nu att analysera domen, men domen förefaller i stort bekräfta vår syn på vilka regler som är tillämpliga och i vilken ordning och på vilket sätt de ska tillämpas.
Hur skiljer sig Sveriges regler från andra jämförbara länder?
Stora delar av dagens reglering kommer från familjeåterföreningsdirektivet som är gemensamt för EU, men som kan ha implementerats på olika sätt. Det är en intressant fråga om/hur andra länder har reglering som innebär att motsvarande situationer leder till fortsatt tillstånd, men den påverkar inte våra bedömningar eftersom vi följer den svenska lagstiftningen.
Den 6 mars fattade Tidöpartierna beslut om att de så kallade tonårsutvisningarna pausas tills en ny lag är på plats. Vad betyder det för er hantering av dessa ärenden?
I avvaktan på de nya bestämmelserna har generaldirektören, i samråd med cheferna för den operativa verksamheten, instruerat verksamheten att inte fatta några avslagsbeslut för den här gruppen. Det gäller ärenden för personer som inte har fyllt 21 år som först beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd som barn som anhöriga till sina föräldrar, men som under tillståndstiden eller handläggningstiden hunnit bli vuxna.
Foto: Migrationsverket, Björn Bjarnesjö.