Civilsamhällesorganisationer spelar en central roll i mottagandet av asylsökande i Europa genom att erbjuda bland annat humanitärt stöd, juridisk rådgivning, språkundervisning och insatser för social inkludering. Samtidigt varierar deras uppgifter, ansvar och relationer till offentliga aktörer mellan olika länder och institutionella sammanhang. Mot bakgrund av EU:s migrations- och asylpakt, som började tillämpas 2026, aktualiseras frågor om hur ansvar och uppgifter bör fördelas mellan statliga myndigheter, kommuner och civilsamhälle.
Denna kunskapsöversikt syftar till att syntetisera och jämföra vad forskningen visar om civilsamhällets roll i mottagandet av asylsökande i Europa samt identifiera erfarenheter och slutsatser som är relevanta för Sveriges fortsatta tillämpning av EU:s migrations- och asylpakt. Särskilt fokus riktas mot hur olika former av styrning, finansiering och samverkan påverkar civilsamhällesorganisationers roller, handlingsutrymme och möjligheter att bidra till mottagandet.
Översikten belyser även civilsamhällets dubbla roll som både utförare av offentligt finansierade insatser och självständig opinionsbildare och rättighetsaktör. Genom att sammanställa internationell forskning identifierar studien centrala mönster, variationer och kunskapsluckor kring civilsamhällets betydelse i europeiska mottagningssystem.
Kunskapsöversikten författas av Gabriella Elgenius, professor i sociologi och föreståndare för Centre for Global Migration vid Göteborgs universitet, och Andrea Spehar, docent i statsvetenskap och föreståndare för Centre for European Research vid Göteborgs universitet.
Bild: Getty Images via Unsplash.
