2024:2
Det andra utanförskapet: En kunskapsöversikt om skuggsamhället i Sverige
Begreppet ”skuggsamhället” har etablerats i Sverige under de senaste åren. Det används för att beskriva den växande grupp utländska medborgare som lever utanför samhällets skyddsnät, utan uppehållstillstånd och som ofta utnyttjas på arbetsmarknaden. Skuggsamhället är ett laddat begrepp som diskuteras flitigt i politiken och i media, men är samtidigt inte särskilt uppmärksammat som forskningsområde. Vad kan vi säga om skuggsamhället i Sverige utifrån den forskning som existerar?
Denna kunskapsöversikt kartlägger befintlig forskning som beskriver skuggsamhället i Sverige utifrån dess omfattning och sammansättning. Den granskar också hur skuggsamhället problematiseras som samhällsfenom inom den befintliga forskningen. Den utgör därför ett viktigt bidrag till forskningen och även till beslutsfattare och praktiker som möter människor i skuggsamhället i sitt dagliga arbete.
Några övergripande slutsatser och rekommendationer:
- När det gäller fakta om skuggsamhället speglar forskningen de begränsade kunskaper som finns om dess utbredning, till exempel i fråga om hur många papperslösa som lever i Sverige och hur många av dem som kommit till landet av ekonomiska skäl, eller hur många som jobbar på den svarta arbetsmarknaden och under vilka villkor.
- En stor del av kunskapsproduktionen om skuggsamhället i Sverige handlar om papperslösas hälsa och rätt till, eller faktiska tillgång till, vård. Andra centrala forskningsområden är de papperslösas sociala situation och deras tillgång till sociala rättigheter.
- Forskningen visar också på de spänningar som uppstår mellan myndigheter som socialtjänsten och Migrationsverket och som i sin tur ger upphov till interna motsättningar inom myndigheterna. Tjänstemän har olika uppfattningar kring deras roll gentemot personer som lever i skuggsamhället som papperslösa.
- Samtidigt som det finns relativt mycket forskning som fokuserar på myndigheters och offentligt anställdas relation till de papperslösa så saknas det fortfarande mer systematiska kartläggningar och analyser av hur svenska kommuner och myndigheter förhåller sig till skuggsamhället, inte minst när det gäller de etiska dilemman som de ställs inför.
- Mer forskning behövs om villkoren för den som är papperslös i dagens Sverige. Detta leder till viktiga etiska överväganden för forskare som tar sig an det här fältet.
Kunskapsöversikten är författad av Zenia Hellgren, doktor i sociologi (Stockholms universitet 2012), lektor i politisk och social teori och senior forskare inom mångfald och migration vid Universitat Pompeu Fabra (Barcelona, Spanien).
Kunskapsöversikten publicerades 20 mars 2024.
|