Policy briefen fyller den existerande kunskapsluckan genom att sammanfatta tre studier av Wimark (2025) om asylprövning av personer som åberopar sexuell läggning och könsidentitet som asylskäl. Studierna bygger på 3 588 slumpmässigt utvalda asylbeslut från Migrationsverket (2020) och kombinerar deskriptiv statistik med logistiska regressionsmodeller för att undersöka hur sannolikheten att beviljas asyl varierar mellan olika asylskäl och vilka faktorer som påverkar beviljandegraden.  

Några övergripande slutsatser och rekommendationer 

  • Stärk beredskapen i asylmottagningen för HBTQI-personer genom att utgå från antagen utsatthet och motverka demografiska snedfördelningar. Det kräver riktad information till kvinnor och icke binära, ökad kompetens hos handläggare samt stärkt psykosocialt stöd och anpassade boendeformer. Målet är att säkerställa likvärdig prövning och minska systematisk utsatthet inom asylsystemet.
  • Minska beroendet av HBTQI asylsökandes organisatoriska engagemang i prövningen för att säkerställa likabehandling. Asylprocessen bör inte förutsätta koppling till civilsamhället som indikator på sexuell läggning, utan stärka interna stödstrukturer och bredda externa stödformer. Syftet är att säkerställa rättssäker prövning oberoende av synlighet eller nätverk.
  • Bredda beslutsunderlaget i asylprövningen genom att minska beroendet av känslomässiga uttryck och i stället göra en samlad bedömning av flera omständigheter i asylberättelsen. Känslor ska varken ses som nödvändiga eller avgörande för trovärdighet, och i fall med inre bevisning bör fördel av tvivel övervägas.
  • Utred alternativa bedömningsmetoder för inre asylskäl som bättre fångar identitets- och självupptäckandeprocesser än nuvarande trovärdighetsmodeller. Nuvarande praxis, präglad av straffrättsliga bevisprinciper, riskerar att missgynna sådana ärenden. Metoder som scenarioanalys kan synliggöra antaganden, minska subjektivitet och leda till mer rättssäkra beslut.

Policy briefen är författad av Thomas Wimark, docent i kulturgeografi vid Uppsala universitet.

Policy briefen publicerades den 22 maj 2026.

Foto: Stavrialena Gontzou via Unsplash.