Delmi-rapporten Svenskt medborgarskap: reglering och förändring i skandinaviskt perspektiv jämför hur reglerna för medborgarskap formulerats och utvecklats över tid i de skandinaviska länderna. Fokus ligger på regler för medborgarskap ur ett invandrings- och integrationspolitiskt  perspektiv. Det innebär bland annat att frågor om naturalisering, dvs. förvärv av medborgarskap efter ansökan, blir viktiga. Även frågor om medborgarskap för barn som föds i landet till föräldrar med utländskt medborgarskap studeras, liksom frågor om dubbelt eller flerfaldigt medborgarskap. I studien lyfts även medborgarskapets betydelse fram för demokratiskt deltagande och delaktighet.

Resultat och slutsatser

Svensk medborgarskapsreglering har liberaliserats under längre tid och denna tendens har fortsatt under det senaste årtiondet, medan lagstiftning gjorts mer restriktiv i flera andra länder i Europa. Bland de skandinaviska länderna är den mer restriktiva linjen särskilt tydlig i Danmark. Denna trend har delvis brutits under senare år, något som visas i beslutet att tillåta dubbla eller flerfaldiga medborgarskap.

I Sverige liberaliserades reglerna för naturalisering under 1970-talet. Det skedde inte i Danmark och enbart delvis i Norge. I Sverige har liberaliseringen av medborgarskapsreglerna i hög grad fortsatt, bland annat genom erkännande av dubbelt eller flerfaldigt medborgarskap och utökade möjligheter att bli medborgare genom anmälan, dvs. möjligheten för barn som är födda och uppväxta i Sverige att bli medborgare även om deras föräldrar inte är det. Situationen i Danmark har delvis ändrats under de senaste åren, bland annat genom att det nyligen beslutats att dubbelt eller flerfaldigt medborgarskap ska erkännas. Norge intar överlag en mellanposition mellan Sverige och Danmark, på några sätt mer likt Sverige fram till 1980-talets slut och mer likt Danmark under de senaste tio till femton åren.

Under de senaste årtiondena är skillnader i högerpopulistiska partiers påverkan i de tre skandinaviska länderna av betydelse för att förstå varför medborgarskapsreglerna skärpts i Danmark medan den svenska utvecklingen kännetecknas av fortsatt liberalisering.

Medborgarskapets betydelse för demokratiskt deltagande

För personer som bosätter sig i ett annat land är det av demokratisk betydelse att kunna bli medborgare för att därmed ha möjlighet att påverka de politiska beslut som fattas av parlament och regering, beslut som alla oavsett medborgarskap måste följa. Medborgarskapet möjliggör politisk påverkan fullt ut, uttryckt i rösträtten i nationella val. Medborgarskap ger också trygghet, bland annat som en följd av att medborgare har rätt att lämna men också komma tillbaka till det land de är medborgare i.

Medborgarskapet kan också underlätta för människors rörlighet; till exempel kan dubbelt eller flerfaldigt medborgarskap underlätta för cirkulär migration. Medborgarskapet har dessutom en symbolisk innebörd då det utgör ett erkännande av att man är del av samhället fullt ut.

Om rapportförfattaren

Rapporten är skriven av Mikael Spång, fi l.dr. i statsvetenskap och verksam vid Malmö Högskola.