Den här antologin belyser bland annat frågor som varför arbetskraftsinvandrarna kommer till just Sverige och under vilka villkor de arbetar, hur de problem som uppstått kan förklaras samt hur de kan lösas. Boken handlar inte bara om villkoren för de medborgare i länder utanför EU som kommer till Sverige i syfte att arbeta. Den tar också upp villkoren för dem som byter spår från asylsökande till arbetskraftsinvandrare eftersom spårbyten var en del av 2008 års reform. Dessutom problematiseras den gällande lagstiftningen för irreguljära eller papperslösa arbetstagare för att illustrera förutsättningarna för dem som inte uppfyller utlänningslagens krav för arbete i Sverige.

Figur. Antal tredjelandsmedborgare som fått uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl i Sverige, 2000-2014

Några övergripande resultat:

  1. Arbetskraftsinvandringen har legat på en något högre nivå efter 2008 och den har ökat tydligt i vissa yrken med låga kvalifikationskrav där det tidigare inte var möjligt att få arbetstillstånd på grund av arbetsmarknadsprövningen.
  2. Det är främst tre olika kategorier arbetskraftsinvandrare som kommit till Sverige: 1) bärplockare, 2) dataspecialister och 3) de som arbetar med städning och i restauranger.
  3. Det finns en "internationell arbetsdelning" bland arbetskraftsinvandrarna till Sverige: Bärplockare med flera kommer från Thailand, dataspecialister från Indien, specialkockar från Kina och så vidare. Andelen av städarna som kommer från Mongoliet och Uzbekistan är åtminstone vissa år mycket hög liksom andelen tidningsutdelare som kommer från Pakistan. Detta säger också någonting om existerande internationella nätverk och kontaktvägar.

Om rapportförfattarna

Henrik Emilsson och Karin Magnusson (internationell migration och etniska relationer), Dominika Borg Jansson, Catharina Calleman, Petra Herzfeld Olsson, Niklas Selberg, Judy Fudge (juridik), Charlotta Hedberg (kulturgeografi), Eskil Wadensjö (nationalekonomi), Olle Frödin, Anders Kjellberg och Anders Neergaard (sociologi) samt Lisa Pelling (statsvetenskap), bidrar med kapitel.

Catharina Calleman och Petra Herzfeld Olsson är redaktörer.