Den här antologin belyser bland annat frågor som varför arbetskraftsinvandrarna kommer till just Sverige och under vilka villkor de arbetar, hur de problem som uppstått kan förklaras samt hur de kan lösas. Boken handlar inte bara om villkoren för de medborgare i länder utanför EU som kommer till Sverige i syfte att arbeta. Den tar också upp villkoren för dem som byter spår från asylsökande till arbetskraftsinvandrare eftersom spårbyten var en del av 2008 års reform. Dessutom problematiseras den gällande lagstiftningen för irreguljära eller papperslösa arbetstagare för att illustrera förutsättningarna för dem som inte uppfyller utlänningslagens krav för arbete i Sverige.

Några övergripande slutsatser och rekommendationer

  • Arbetskraftsinvandringen har legat på en något högre nivå efter 2008 och den har ökat tydligt i vissa yrken med låga kvalifikationskrav där det tidigare inte var möjligt att få arbetstillstånd på grund av arbetsmarknadsprövningen.
  • Det är främst tre olika kategorier arbetskraftsinvandrare som kommit till Sverige: 1) bärplockare, 2) dataspecialister och 3) de som arbetar med städning och i restauranger.
  • Det finns en "internationell arbetsdelning" bland arbetskraftsinvandrarna till Sverige: Bärplockare med flera kommer från Thailand, dataspecialister från Indien, specialkockar från Kina och så vidare. Andelen av städarna som kommer från Mongoliet och Uzbekistan är åtminstone vissa år mycket hög liksom andelen tidningsutdelare som kommer från Pakistan. Detta säger också någonting om existerande internationella nätverk och kontaktvägar.
  • Ett förslag som lyfts fram är att kriminaliseringen av irreguljära migranters arbete ska avskaffas. Brottet olaga migrantarbete förstärker de papperslösas underordning och underlättar för arbetsgivarna att sätta press på arbets- och anställningsvillkor. Därmed ökar också efterfrågan på papperslös arbetskraft.
  • Sammanfattningsvis vill bokens författare framhålla vikten av att de vidtagna åtgärderna blir balanserade. Arbetsgivaren kan med dagens system inte ställas till svars när de villkor som arbetstillståndet vilar på inte tillämpats. Det är viktigt att utforma regelverket på ett sätt som skapar incitament även för arbetsgivare att göra genomtänkta val inför beslut om att rekrytera från tredjeland

 

Om rapportförfattarna

Rapporten, Arbetskraft från hela världen: Hur blev det med 2008 års reform? (2015:8), är skriven av Henrik Emilsson forskare vid Malmö Universitet inom internationell migration och etniska relationer, Karin Magnusson, verksam vid Malmö Universitet inom migrationsforskning,  Dominika Borg Jansson,  doktor i juridik vid Uppsala Uinversitet,  Niklas Selberg, Universitetslektor vid den juridiska fakulteten på Lunds Universitet, Judy Fudge, Kent Law School, University of Kent, Storbritannien, Charlotta Hedberg, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, Olle Frödin, Senior lecturer vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet, Anders Kjellberg, professor i Sociologi vid Lunds Universitet, och Anders Neergaard, professor vid Linköpings Universitet, samt Lisa Pelling, utredningschef vid Arena Idé med särskilt ansvar för demokrati- och välfärdsfrågor.

Redaktörer var Catharina Calleman, professor i arbetsrätt vid Örebro universitet och Stockholms universitet, och Petra Herzfeld Olsson, docent i civilrätt och universitetslektor i internationell arbetsrätt vid Uppsala Universitet, Juridiska fakulteten.