Översikten använder blandade metoder, som inkluderar både kvantitativa och kvalitativa studier. Denna ansats underlättar jämförelser mellan studier och ger insikter i den övergripande styrkan i samband mellan värdlandsinterventioner och återvandring, såsom det fastställts i kvantitativa studier, samtidigt som den också tar hänsyn till gemensamma teman och kontextuella insikter som kvalitativa studier kan ge. Av de inkluderade studierna var 46 kvalitativa och 16 kvantitativa, varav 14 innehöll direkta kvantitativa tester av värdländers policy påverkan.

Översikten fann mycket begränsade bevis för att europeiska länders direkta försök att öka återvandring – såsom täckning av resekostnader, stöd för återintegrering och ekonomiska incitament – leder till betydande ökningar av frivillig återvandring. Ekonomiskt stöd är nödvändigt för att undanröja hinder för återvandrare, men det är otillräckligt för att motivera återvändande bland migranter som är väl integrerade i, eller som upprätthåller starka band till, det europeiska värdlandet. Återintegreringshjälp, även om det uppskattas, visar sig sällan vara tillräckligt för att möta utmaningarna kopplade till hållbarheten i återvandringen, särskilt om stödet är begränsat till kortsiktigt ekonomiskt bistånd utan bredare sociala och ekonomiska återintegreringsstrategier.

Däremot verkar mer indirekta åtgärder ha en effekt. Bevarandet av laglig status, tillgång till rörelsefrihetsrättigheter (såsom dubbelt medborgarskap eller möjligheter till återinresa) och transnationella kopplingar framträdde i denna systematiska översikt som möjliggörare för frivilligt återvandring. Migranter var mer benägna att överväga återvandring när de inte permanent avskars från det europeiska land där de bodde som invandrare.

Vidare understryker resultaten vikten av att ta itu med den bredare kontext i vilken migranter fattar beslut om återvandring. Viktiga faktorer som förhållanden i ursprungslandet, åldersrelaterade överväganden, familjeband i Sverige och i ursprungslandet, könsskillnader i möjligheter till återvandring samt etnisk minoritetsstatus spelar alla en avgörande roll för att forma resultaten.

Om rapportförfattarna

Andrea Voyer, professor i sociologi, Stockholms universitet.
Klara Nelin, master i sociologi, Stockholms universitet.
Alice Zethraeus, master i sociologi, Stockholms universitet.

Kunskapsöversikten publicerades den 20 oktober 2025.

Foto: Global Residence Index via Unsplash.