Enligt studiens deltagare kännetecknas småstäder ofta av samma anonymitet och likgiltighet som vanligtvis förknippas med storstäder. Även om likgiltighet i sig inte nödvändigtvis behöver få negativa konsekvenser för den enskilde, kan den på längre sikt påverka individens tillgång till viktiga resurser och möjligheter. Småstäder erbjuder både högre och lägre trösklar för nyanländas etablering i samhället, vilket gör det viktigt att förstå deras personliga erfarenheter.

Denna Policy Brief bygger på en kvalitativ studie som omfattar semistrukturerade intervjuer med 24 personer och sex fokusgruppsintervjuer med totalt 34 deltagare. Materialet samlades in i sex små och medelstora kommuner i Sverige (Olofström, Ludvika, Hudiksvall, Trelleborg, Gävle och Jönköping) under perioden april till augusti 2022. Deltagarna, som var mellan 20 och 60 år, kom från länder som Syrien, Afghanistan, Irak, Jordanien, Eritrea, Jemen, Turkiet samt regionerna Tjetjenien och Palestina. Av dessa var 44 % kvinnor.

Studien är en del av det EU-finansierade projektet "Exploring the Integration of Post-2014 Migrants in Small and Medium-Sized Towns and Rural Areas from a Whole of Community Perspective" (Whole-COMM, 2020–2024).

Några övergripande slutsatser och rekommendationer:

  1. Anonymitet och likgiltighet i småstäder: Enligt deltagarna präglas småstäder ofta av en anonymitet och likgiltighet som påminner om storstädernas. Trots att likgiltigheten är ett genomgående tema i berättelserna, tar den sig olika uttryck beroende på sammanhang. Detta innebär att resultaten har olika policyimplikationer beroende på den specifika kontexten.
  2. Arbetsmarknaden som central mötesplats: För vissa deltagare har möten på arbetsplatser varit avgörande för deras etablering i Sverige. Dessa möten förutsätter dock att arbetsplatserna organiseras på ett sätt som främjar jämlika och tillitsfulla relationer. För nyanlända som arbetar inom kommunal och regional sektor kan hinder för möten mellan personal med olika bakgrund övervinnas genom förbättrad schemaläggning och organisationsutveckling.
  3. Skolan som en social arena: Intervjuerna visar att möten i skolan oftast är vänliga men präglas av en viss likgiltighet. Ett bredare politiskt arbete för att utjämna skillnader i livsvillkor mellan nyanlända och andra ungdomar kan bidra till att minska de utmaningar som deltagarna lyfter fram. Sådana insatser bör ske på kommunal, regional och statlig nivå.
  4. Främlingsfientlighet på offentliga platser: Erfarenheter av främlingsfientlighet, särskilt på offentliga platser, visar att likgiltighet inte är det enda som påverkar nyanländas möten med lokalsamhället. Det är tydligt att det behövs ett bredare arbete för att stötta brottsutsatta och motverka främlingsfientlighet.

Om författaren

Måns Lundstedt är postdoktor i Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs Universitet

Denna Policy Brief publicerades 29 oktober 2024.

Foto av Hans Peter Gauster via Unsplash