Studien fokuserar på nyckelområden som boende, arbete, egenförsörjning, hälsovård och utbildning, och hur dessa påverkats av den rättsliga ramen för massflyktsdirektivet. Studien lyfter fram den osäkerhet och de utmaningar som följer med ett tillfälligt skydd, samtidigt som den också framhäver deltagarnas initiativkraft och anpassningsförmåga.
Några övergripande slutsatser och rekommendationer
- Folkbokföring och Bank-ID: Implementera folkbokföring och möjligheten till Bank-ID för skyddsökande från Ukraina för att underlätta deras integration.
- Varaktig vistelse: Utveckla långsiktiga lösningar för ukrainska skyddsökande efter massflyktsdirektivets upphörande, såsom uppehållstillstånd för arbete eller studier.
- Utbildning och arbetsmarknad: Säkerställ tillgång till SFI och riktade arbetsmarknadsinsatser för att underlätta en hållbar integration och minska riskerna för inlåsning i lågkvalificerade jobb.
- Stöd till civilsamhället: Fortsatt stöd till civilsamhället och den ukrainska diasporan, som spelar en avgörande roll i att underlätta de skyddsökandes integration.
- Dialog och flexibilitet: Främja en kontinuerlig dialog med skyddsökande för att bättre förstå och tillgodose deras behov i en osäker framtid.
Om författarna
Oksana Shmulyar Gréen och Svitlana Odynets är forskare vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Policy Briefen publicerades 28 augusti 2024.
Fotograf: Max Kukurudziak via Unsplash.