Den här rapporten undersöker vilka Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare egentligen är, vilka beslut de fattar, och till vilken grad deras socioekonomiska och demografiska profil samvarierar med deras beslut. Den ger en detaljerad beskrivning av dessa egenskaper och fokuserar på hur deras kön, erfarenhet, födelseort, och huruvida de har juridisk utbildning, samvarierar med beviljandegrad och handläggningstider för asylansökningar. Rapporten bygger på detaljerade data från Migrationsverket och Statistiska Centralbyrån för perioden 2020–2023. Analysen omfattar 814 handläggare och beslutsfattare och 55 312 förstagångsansökningar.

Några övergripande slutsatser och rekommendationer 

  • Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader i beviljandegrad kopplade till handläggares eller beslutsfattares kön eller bakgrund. Resultaten ger inget stöd för hypoteser om systematisk generositet hos vissa grupper, vilket är viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt. Samtidigt bör rättssäkerheten fortsatt följas noggrant av Migrationsverket.
  • Handläggningstiden varierar något beroende på handläggares erfarenhet och födelseland snarare än ärendets innehåll, men skillnaderna är små och ofta förklarliga. Trots detta finns goda skäl att arbeta för kortare handläggningstider, då detta gynnar både sökande och integration. Åtgärder bör dock utformas så att rättssäkerheten upprätthålls, exempelvis via processanalyser och riktade resursförstärkningar.
  • Analysen visar ingen systematisk effekt av handläggares kön, utbildning, erfarenhet eller födelseland på sannolikheten att bevilja asyl. Däremot pekar tidigare forskning på att likhet mellan handläggare och sökande kan påverka beslut. Rapporten rekommenderar därför fortsatt forskning om hur matchning i exempelvis födelseland eller kön kan påverka beviljandegrad och handläggningstid.
  • Migrationsverket har tillgång till omfattande registerdata som kan användas för att effektivisera handläggning och beslutsfattande, exempelvis genom tidig grovsortering av ärenden och identifiering av flaskhalsar. Datadrivna modeller kan vara ett stöd, men får inte ersätta den mänskliga prövningen eftersom detta skulle riskera rättssäkerheten. Rekommendationen är därför att använda registerdata försiktigt för processförbättring, utan att kompromissa med individuell och rättssäker bedömning.

Om författarna

Författare till rapporten är Henrik Andersson, docent i nationalekonomi, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet, Kristoffer Jutvik, fil. dr. i statskunskap, Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet, och Linna Martén, docent i nationalekonomi, Institutet för social forskning, Stockholms universitet.

Rapporten publicerades den 2 juni 2026.

Foto: Artem Polezhaev via Unsplash.