I enlighet med Proposition 2023/24:84 har regeringen nu implementerat en ny lag som ger polismyndigheten rätt att införa zoner där polisen tillfälligt får utökade befogenheter att kroppsvisitera och genomsöka transportmedel på allmän plats, allt detta utan skälig misstanke. Syftet med lagen är att motverka skjutningar och sprängningar kopplade till organiserad brottslighet. De så kallade säkerhetszonerna, även kallat visitationszoner, kan införas i ett geografiskt begränsade områden under en tidsperiod om högst två veckor, där det finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som inkluderar dödligt våld.
För att få en djupare förståelse av lagens konsekvenser har vi intervjuat tre experter: en representant från Justitiedepartementet, en från Polisen (NOA), och en från Civil Rights Defenders. Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders har tidigare uttryckt oro över att lagen inte tydligt specificerar om polisen har befogenhet att genomföra ID-kontroller inom säkerhetszonerna, vilket eventuellt kan få konsekvenser för irreguljära migranter. Med dessa intervjuer vill vi undersöka hur den nya lagen om säkerhetszoner eventuellt kan påverka migranter som befinner sig irreguljärt i Sverige. Vad innebär denna lagstiftning i praktiken? Vi söker svar och insikter för att belysa denna viktiga fråga.
Kristian Malzoff - Poliskommissarie på Nationella Operativa Avdelningen (NOA)
Hur kommer säkerhetszonerna se ut i praktiken? Och hur har ni på polisen förberett inför denna nya lag?
Zonerna kommer innebära ett ökat antal kontroller av poliser i yttre tjänst. Zonens avgränsning kommer tydliggöras via kungörelsen, men det kommer inte finnas några fysiska markeringar eller inpasseringskontroller, vilket viss media verkar tro. Utifrån den påtagliga risken för dödligt våld mellan kriminella grupper (ett av rekvisiten för bestämmelsen) kommer ett beslut innebära en större polisiär närvaro. Det skiljer sig föga från idag, då vi redan arbetar med synlighet på platser där risken är stor för våld.
Vi har tagit fram en handledning, inkl exempelbeslut och en bilaga kring barnens rätt. Jag bifogar dessa. Utöver det har vi genomfört en riskbedömning och kommunikationsinsats både externt och internt. Kommunikationen kring beslutet, men även i zonen, genom de poliser som arbetar där är otroligt viktig.
Har polisen rätt att begära ID-handlingar inom en säkerhetszon? Om ja – får detta ske utan skälig misstanke om brott?
Polisen har rätt att begära ID handling enligt Polislagen 14§. Då ska det finnas anledning att anta att vederbörande är efterspanad eller efterlyst. Åtgärden kan vidtas utan misstanke om brott, men med anledning att anta, alltså en mindre konkret bedömning än vid skäligen misstänkt. Denna rätt har polisen både i såväl som utanför en säkerhetszon.
Om polisen har rätt att begära ID-handlingar - Går det att hålla isär säkerhetszoner från inre utlänningskontroller?
En inre utlänningskontroll och en kontroll enligt PL14 (polisiering) skiljer sig åt utifrån syftet. I en säkerhetszon får polisen utökade möjligheter att kroppsvisitera och söka i transportmedel. Inre utlänningskontroller eller PL14 kontroller omfattas inte av bestämmelserna kring säkerhetszoner. Om det däremot finns anledning att anta att en person vistas i Sverige utan tillstånd eller om det finns anledning att anta att personen är eftersökt får samma åtgärder vidtas inom en zon, som utanför den.
Förtydligande: Efterlyst innebär att det föreligger en tvångsåtgärd gentemot personen, t ex anhållen i sin frånvaro eller att vederbörande ska utvisas. Efterspanad och eftersökt är snarlika begrepp. De är snarare uttryck för hur man arbetar metodiskt för att lokalisera t ex en efterlyst person.
Robert Tischner - Kansliråd på Justitiedepartementet och handläggare i lagstiftningsärendet om säkerhetszoner
Vad var målet/målen ni strävade efter att uppnå vid utformandet av lagen om säkerhetszoner?
Som framgår i propositionen om säkerhetszoner (prop. 2023/24:84) är syftet med regleringen att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt. Som också påtalas i propositionen, bedöms befogenheterna kunna medföra att risken för nätverksrelaterade skjutningar och sprängningar minskar i de berörda områdena, vilket också kan bidra till att kyla ner bakomliggande konflikter och motverka fortsatta våldsspiraler. Det bör i sin tur medföra att Polismyndigheten i större utsträckning än i dag kan förebygga och förhindra allvarlig våldsbrottslighet.
Har polisen möjlighet att begära ID- handlingar inom en säkerhetszon? Om ja – får detta ske utan skälig misstanke om brott?
I dokumentationskravet som gäller för visitationer enligt polislagen (inklusive visitationer i zoner) ingår att dokumentera vem eller vilka som ett ingripande har riktat sig mot. Polismän bör därför alltid sträva efter att få fram identitetsuppgifter i samband med ett ingripande. Det finns dock ingen generell rätt att kroppsvisitera eller göra husrannsakan i syfte att fastställa den aktuella personens identitet. En skyldighet för enskilda att svara och rätt för polisen att använda tvångsmedel för att fastställa någons identitet finns endast i de fall som anges i lag (se bl.a. prop. 1996/97:175 s. 83 och JO:s beslut den 7 november 2018, dnr 6908-2016).
Anser ni att dessa zoner eventuellt kan påverka migranter som befinner sig irreguljärt i Sverige? Var detta något som diskuterades under utformningen av lagen om säkerhetszoner?
Irreguljära migranter som befinner sig i ett område som omfattas av en säkerhetszon kan på samma sätt som andra i zonen bli föremål för t.ex. en kroppsvisitation, förutsatt att kraven för ingripande som ställs upp i lagen är uppfyllda. Frågan om regleringens eventuella påverkan på just migranter diskuterades inte särskilt i varken utredarens promemoria (Ds 2023:31) eller regeringens proposition.
Aida Samani – Juridisk rådgivare på Civil Rights Defenders
Vilka primära slutsatser kom ni fram till i ert remissvar till lagen om säkerhetszoner?
Våra primära slutsatser var, och är, att ett system med visitationszoner inte är nödvändigt eller proportionerligt. Polisen har redan långtgående befogenheter att kroppsvisitera enskilda utan konkret brottsmisstanke. De resultat som regeringen säger sig vilja uppnå bör kunna uppnås redan genom ökad polisiär närvaro i ett område efter ett dåd. Liksom utredarna, anser vi att ett system med visitationszoner inte kommer att ha en kännbar brottsförebyggande effekt. Därför uppväger inte den påstådda nyttan med säkerhetszoner det intrång i den personliga integriteten som de innebär. Därtill har vi, i likhet med utredarna, konstaterat att ett system med visitationszoner ökar risken för diskriminering. Det är därför viktigare än någonsin att införa ett förbud mot diskriminerande åtgärder av polis i den svenska diskrimineringslagen och att Polismyndigheten får i uppdrag att arbeta förebyggande mot etnisk- och rasprofilering.
Om polisen har rätt att kontrollera ID-handlingar inom säkerhetszonerna, vilka konsekvenser tror ni då kan komma från detta?
Polisen får i dagsläget kontrollera legitimation i vissa specifika situationer, som vid trafikkontroller, i samband med att en person frihetsberövas eller för att undersöka om en person har rätt att vistas i Sverige. Polisen har inte givits några utökade befogenheter att kontrollera legitimation i visitationszoner. Det är högst troligt att poliser, liksom idag, regelmässigt kommer att kontrollera legitimation utan lagstöd även i visitationszoner. Det innebär att kontrollerna kommer att ske i strid med Regeringsformens krav på att den offentliga makten ska utövas under lag.
Hur tror ni att säkerhetszoner kan komma att påverka personer som befinner sig i Sverige irreguljärt?
Polisen har rätt att genomföra kontroller med stöd av annan lagstiftning även i visitationszoner. Det innebär att poliser i en visitationszon får lov att kontrollera personer i syfte att undersöka huruvida dessa får lov att vistas i Sverige i enlighet med 9 kap. 9 § utlänningslagen. Fler kontroller skulle kunna innebära att fler personer som saknar rätt att vistas i Sverige identifieras. Samtidigt visar Polismyndighetens redovisning av 2023 års regeringsuppdrag att antalet identifierade personer utan rätt att vistas i Sverige har varit relativt oförändrad under 2023 trots att de inre utlänningskontrollerna ökat med 97,9 % under året. Fler kontroller innebär alltså inte automatiskt att fler personer utan rätt att vistas i Sverige identifieras, utan det krävs att polisen gör en ordentlig bedömning av de omständigheter som talar för att det finns grundad anledning att anta att en person saknar rätt att uppehålla sig i landet. Trots detta kan visitationszoner förstås leda till ökad oro bland människor som saknar rätt att vistas i Sverige, och kan leda till att fler isolerar sig och undviker kontakt med myndigheter.