Delmi har fått i uppdrag att lämna ett remissyttrande av promemorian och har därför tagit del av förslaget om en ny förordning om återvandringsbidrag. Delmis svar utgår från vårt uppdrag att genom analys av svenska och internationella forskningsresultat tillhandahålla underlag för hur den framtida migrations- och integrationspolitiken bör utformas.
Sedan 1984 har den som har uppehållstillstånd i Sverige, bl.a. som flykting eller alternativt skyddsbehövande, kunnat få ett ekonomiskt bidrag om han eller hon vill lämna Sverige och flytta till sitt hemland eller till ett annat land. Förslagen innebär i huvudsak att storleken på det återvandringsbidrag som kan lämnas när en person vill lämna Sverige för att bosätta sig permanent i ett annat land höjs kraftigt. Förslagen utgör ett led i att öka den frivilliga återvandringen.
Även om antalet individer som ansöker om bidraget eventuellt ökar i korrelation till ett höjt bidrag, är det fortfarande oklart hur många som kan beviljas själva bidraget om operativa utmaningar såsom godkännande av identitetshandlingar kvarstår.
Citat från Delmis remissvar.
Det finns betydande kunskapsluckor kring återvandring men med stöd i den forskningsbaserade kunskap som trots allt finns på området, avstyrker Delmi förslaget till ny förordning om ett höjt bidrag vid återvandring. Delmi konstaterar att det saknas vetenskapligt stöd för att höjda bidrag framgångsrikt kan användas för att öka återvandringen. Inte minst saknas forskning som stödjer att detta kan leda till en hållbar återintegration. Delmi anser att ytterligare forskning som inbegriper målgruppsanalyser och en analys av operativa utmaningar, behövs för att säkerställa att den här typen av reformer, som den föreslagna nya förordningen utgör, får positiva effekter för individen och för samhället.
Detta remissvar är författat av Delmis utredningssekreterare Anna Hammarstedt och Constanza Vera-Larrucea.
Fotograf: Haberdoedas II via Unsplash.
