Pakten börjar tillämpas i juni 2026 och innebär omfattande förändringar i hur asyl och migration hanteras inom unionen. I policy briefen Barnrättsperspektivet i EU:s migrations- och asylpakt analyserar Rebecca Thorburn Stern vad detta nya regelverk innebär för barns rättigheter – både på EU-nivå och i en svensk kontext.
I denna policy brief undersöks i vilken utsträckning ett barnrättsperspektiv präglar pakten. Analysen tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och EU:s rättighetsramverk, där principer som barnets bästa, icke-diskriminering och barns rätt att komma till tals är centrala. Briefen belyser även de åtgärder som föreslås för att genomföra pakten i Sverige.
Några övergripande slutsatser och rekommendationer
- Operationalisera barnrättsperspektivet i tillämpningen av pakten
Nationella riktlinjer bör tas fram för hur barns rättigheter ska tillgodoses i praktiken, inklusive barnanpassad information och kommunikation, hur rätten att komma till tals kan tillgodoses för alla barn, både ensamkommande och barn i familj, samt krav på barnrättskompetens hos alla berörda myndigheter. - Begränsa tillämpningen av gräns- och snabbförfaranden för barn
Det handlingsutrymme som asylprocedurförordningen ger bör så långt som möjligt undanta barn från gräns- och påskyndade förfaranden. Bedömningen av barnets bästa bör som huvudregel leda till att barn hänvisas till ordinarie asylprocess med fulla rättssäkerhetsgarantier. - Värna privatlivet och den personliga integriteten
Begränsa inhämtandet av biometriska data gällande barn till det absolut mest nödvändiga och uteslut användning av alla former av tvång mot barn i dessa situationer. Vid tveksamhet om barnet i fråga har fyllt sex år bör en försiktighetsprincip tillämpas så att inte barn ännu yngre än sex år riskerar att få sina fingeravtryck och andra biometriska data insamlade. - Behandla barn som barn i första hand, migranter i andra
Migrationspolitiska mål om en begränsad invandring bör inte tillåtas överskugga de förpliktelser som barnkonventionen och andra rättighetskataloger innebär för stater. Barn som befinner sig i en migrationskontext bör i första hand behandlas som barn, med allt vad det innebär i form av hänsyn till barnets bästa och andra i barnkonventionen centrala principer, och först i andra hand som migranter.
Om författaren
Rebecca Thorburn Stern är professor i folkrätt. Hennes huvudsakliga forskningsområden är mänskliga rättigheter, med särskilt fokus på barns rättigheter, asyl- och migrationsrätt samt relationen mellan folkrätt och nationell rätt. Under perioden 2024–2027 är hon även gästprofessor i mänskliga rättigheter vid Juridiska institutionen vid Lunds universitet och är även knuten till Institutet för framtidsstudier.
Rapporten publicerades den 20 maj 2026.
Foto: Kateryna Hliznitsova via Unsplash.
