Denna policybrief, författad av Eleni Karageorgiou, analyserar hur genomförandet av pakten kan komma att påverka tillgången till skydd inom EU. Trots framsteg i medlemsstaternas förberedelser visar aktuella rapporter att betydande utmaningar kvarstår, bland annat vad gäller mottagningskapacitet, infrastruktur och samordning.
Policy briefen argumenterar för att genomförandet riskerar att förstärka ett gränscentrerat migrationssystem, där fokus på effektivitet och kontroll kan ske på bekostnad av rättigheter och rättssäkerhet. Särskilt lyfts utbyggnaden av gränsförfaranden, ökade möjligheter till frihetsberövande samt en ökad användning av externa partnerskap och så kallade säkra tredjeländer.
Övergripande slutsatser och rekommendationer
Policybriefen visar att genomförandet av migrations- och asylpakten blir avgörande för om reformen leder till ett mer effektivt och rättssäkert asylsystem. För att lyckas lyfts flera centrala områden:
- Stärkt administrativ kapacitet
Många medlemsstater saknar fortfarande tillräckliga resurser för att hantera nya asylförfaranden. Investeringar krävs i personal, mottagningssystem, rättsligt stöd och infrastruktur – annars riskerar reformerna att skapa nya flaskhalsar istället för ökad effektivitet. - Faktisk solidaritet och rättvis ansvarsfördelning
Den nya solidaritetsmekanismen riskerar att bli begränsad om länder kan välja bort omfördelning till förmån för andra bidrag. För att fungera krävs:- större fokus på omfördelning av asylsökande
- tydliga kriterier för vad alternativa bidrag ska uppnå
- uppföljning av att åtgärder faktiskt förbättrar mottagande och rättigheter
- Rättssäkra procedurer och starkare skyddsmekanismer
Utbyggnaden av gränsförfaranden och snabbprocesser ökar risken för rättsosäkerhet. Därför behövs:- tidig tillgång till juridisk hjälp
- effektiva bedömningar av sårbarhet
- oberoende granskning (t.ex. av MR-institutioner) för att minska risken för felaktiga beslut och rättighetskränkningar.
- Sätt skyddet i centrum
Briefen betonar att paktens genomförande inte bara är en teknisk fråga utan en principiell sådan. Det avgörande är om asylrätten värnas i praktiken eller gradvis begränsas till förmån för kontroll och avskräckning.
Om författaren
Eleni Karageorgiou är senior forskare i folkrätt vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, och har tidigare varit verksam vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt vid Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt.
Policy briefen publicerades den 20 maj 2026.
Foto: Maximalfocus via Unsplash.
