Denna rapport presenterar fyra landsstudier och ger en djupgående beskrivning av asylsystemen i Tyskland, Polen, Portugal och Sverige. Utvecklingen och förändringarna i de fyra EU-ländernas asylutmaningar, asyldebatter och reformer analyseras i detalj. Hur har Tyskland, Polen, Portugal och Sverige upplevt den plötsliga ökningen av asylansökningar i EU, särskilt mellan 2015 och 2016? Hur har de försökt att reformera sina asylsystem sedan dess? Vilka hinder har de mött i processen och vilka utmaningar kvarstår?

Denna publikation är en del av projektet Making Asylum Systems Work in Europe, startat av Bertelsmann Stiftelsen och Migration Policy Institute Europe. Initiativet är ett samarbete mellan Delmi, Calouste Gulbenkian Foundation i Portugal, Institute for Public Affairs (IPA) i Polen och International Center for Migration Policy Development (ICMPD). Ett av syftena med projektet har varit att bidra till kapacitetsbyggandet av nationella asylsystem så att dessa kan fungera mer effektivt. Initiativet har också syftat till att främja utbytet och samarbetet mellan medlemsstaterna för att underlätta harmonisering dem emellan.

Några övergripande slutsatser och rekommendationer

Rapporten visar att de studerade asylsystemen uppvisar både gemensamma och särskilda utmaningar. Analysen av asylutmaningarna, asyldebatterna och reformerna som har ägt rum sedan 2015 kommer att tillhandahålla viktiga lärdomar och värdefulla insikter om nuvarande och framtida utmaningar för ett välfungerande asylsystem i Europa både för politiska beslutsfattare i medlemsstaterna och EU-institutionerna.

Fyra länder är inkluderade i studien, Tyskland, Polen, Portugal och Sverige. När det gäller Sverige kan studien visa en tveeggad bild. Å ena sidan har Sverige en tradition som mottagarland med ett ambitiöst mottagningssystem, å andra sidan skapade flyktingkrisen 2015 ökad osäkerhet och press på de offentliga institutionerna och utlöste en politisk vändning i frågan om asylmottagande. Studien visar att de olika stadierna av asylförfarandet - nästan uteslutande - faller inom Migrationsverkets mandat, vilket skapar olika utmaningar och konflikter. Rapporten drar bland annat slutsatsen att betoningen på återvändande av migranter kanske inte är lösningen. Systemet för återvändande har redan kritiserats som ineffektivt och Sverige riskerar att begränsningarna för skydd, nya hinder för ankomst och uppehälle samt ytterligare verkställighetsåtgärder betonas i för hög utsträckning i en situation som kräver mer pragmatiska och realistiska lösningar.

Om rapportförfattarna

Studierna är skrivna av professor Dietrich Thränhardt (Professor emeritus, Münsters Universitet), Agnieszka Kulesa (ekonom på CASE), Dr. Cláudia de Freitas (Portos universitet), och Dr. Bernd Parusel (Migrationsverket).

Foto av Francois Genon från Unsplash.