Personer som sökt sig till Sverige och som efter ett asylavslag alternativt utgånget visum eller uppehållstillstånd bestämmer sig för att vara kvar, utgör en betydande del av detta parallellsamhälle. De finns representerade inom flera olika sektorer på arbetsmarknaden och blir ofta utnyttjade av oseriösa entreprenörer under slavliknande förhållanden. Märkbart är att fler än hälften av de personer som polisen anträffar utan uppehållstillstånd är helt okända för myndigheterna. I den politiska debatten höjs röster för att kunna motverka skuggsamhället genom utlänningskontroller, folkräkningar, lagring av biometriska data samt förlängda (eller avskaffade) preskriptionstider för ny asylprövning.
Vilka är personerna som lever i skuggsamhället? Hur ser deras situation ut? Vilka är det som utnyttjar dem? Kan upphandlande aktörer kontrollera oseriösa entreprenörer i kedjan av underleverantörer? Vad kan staten göra? Kommer de politiska förslagen vara träffsäkra verktyg för att komma åt problemen? Och vad kan fackförbunden och allmänheten göra?
Medverkande
Zenia Hellgren, doktor i sociologi (Stockholms universitet 2012), lektor i politisk och social teori och senior forskare inom mångfald och migration vid Universitetet Pompeu Fabra (Barcelona, Spanien).
Jesper Björk, Gränspolisen, region Syd.
Bengt Sandberg, Ordförande, Fackligt Center för Papperslösa.
Elin Johansson, Regionkoordinator mot prostitution och människohandel, region Syd, Jämställdhetsmyndigheten.
Moderator: Anna Hammarstedt, fil.dr. i internationella relationer och disputerade vid Stockholms Universitet 2022. Hennes forskning har fokuserat på hur myndighetspersonal förhåller sig till asylsökande som avviker/försvinner under asylprocessens gång. Anna arbetar som Utredningssekreterare på Delmi
Foto: Oliver Hale, Unsplash