I april 2024 startar Delmi studien ”Den byggda miljöns betydelse för att minska bostadssegregation, rumslig segregation och ojämlika livsvillkor”. Fokus är, bland annat, på att ge en övergripande bild av forskningsläget när det gäller aspekter i den byggda miljön som har betydelse för att minska och motverka socioekonomisk segregation.
Kunskapsöversikten är den första delen i ett pågående samverkansprojekt med Vetenskapsrådet, med syfte att bidra med kunskap som ökar förståelse av segregation och som möjliggör evidensbaserade reformer som kan minska och motverka segregationen i Sverige.
Segregation är i grunden ett rumsligt begrepp varför frågan är intimt förknippad med den byggda miljön och hur denna skapar rumslig närhet eller avstånd mellan olika grupper. Den byggda miljön är därför en central faktor för förståelsen av segregationen, men utgör även ett område som ännu förefaller mindre belyst i den svenska segregationsforskningen. Tidigare studier har främst ramat in institutionella dimensioner av den byggda miljön såsom upplåtelseformer, eller beskrivit den utifrån ganska grova beskrivningar som stadsdelstyper och bebyggelsetyper. Forskningen idag har emellertid tagit många steg framåt och beskrivningar har nyanserats.
Integrerat med detta finns också frågan om vilken form av segregation vi talar om, där nuvarande beskrivningar av den byggda formen framför allt leder till studier av boendesegregation, men där andra intressanta former av rumslig segregation är mindre belysta. Den aktuella kunskapsöversikten avser att öka förståelse för segregation baserad på socioekonomisk bakgrund, med fokus på den byggda miljön och hur den skapar situationer av rumslig separation eller närhet mellan grupper.
Kunskapsöversikten bygger på en systematisk metod för litteratursökning, vilket bland annat innebär att flertalet databaser, hemsidor och referenslistor genomsöks för att få fram relevanta studier som besvarar frågan.
Författare till kunskapsöversikten är Lars Marcus, professor i Stadsbyggnad vid Chalmers tekniska högskola, och Ann Legeby, professor i Tillämpad stadsbyggnad vid Kungliga tekniska högskolan.