Med arbetskraftsinvandring menas migration till annat land för att arbeta. Reglerna kring arbetskraftsinvandring är olika beroende på varifrån man kommer. Personer från länder utanför EU/EES som vill arbeta i Sverige behöver i de flesta fall ha ett arbetstillstånd. Under de senaste decennierna har regelverket kring arbetskraftsinvandring genomgått stora förändringar. 2008 års reform av regelverket för arbetskraftsinvandring innebar till exempel ett skifte från ett relativt restriktivt system med arbetsmarknadsprövning till ett system där tonvikten ligger på arbetsgivarens behov av arbetskraft. Den 1 oktober 2023 trädde nya regler i kraft med skärpta villkor för arbetskraftsinvandring, vilket bland annat syftar till att motverka att personer med arbetstillstånd blir utnyttjade av sina arbetsgivare och att Sverige blir mer attraktivt för internationell kompetens.
Kunskaperna om arbetskraftsinvandringens konsekvenser är emellertid begränsade och det saknas en heltäckande beskrivning av de olika grupper som har arbetskraftsinvandrat till Sverige samt om de arbetsplatser som anställer arbetskraft från tredje land. För att öka och bredda kunskaperna om arbetskraftsinvandringen till Sverige från länder utanför EU/EES ska en tvärvetenskaplig forskningsrapport för Delmis räkning tas fram. Rapporten syftar till att fylla delar av den kunskapslucka som finns gällande vilka personer som arbetskraftsinvandrat till Sverige, hur deras situation på arbetsmarknaden ser ut och vilka arbetsplatser som anställer arbetskraft från tredje land. Rapporten kommer även att beskriva hur regelverket för arbetskraftsinvandring har förändrats.
Författarna till rapporten är Mattias Engdahl, fil.dr. i nationalekonomi och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), och Erik Sjödin, docent och universitetslektor i civilrätt vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Foto: Shivendu Shukla, Unsplash