Delmis första studie om återvändande visar att mindre än hälften av dem som nekas asyl och enligt lag är skyldiga att lämna EU återvänder till sitt ursprungsland. Frågor om hur stater ska hantera irreguljära migranter har hamnat högt upp på den politiska agendan och att skapa en förändring från deportering via tvångsåtgärder till frivilligt och hållbart återvändande är ett eftertraktat mål.
Syftet med det AMIF-finansierade projektet har varit att undersöka återvändarnas subjektiva erfarenheter av asyl-och återvändandeprocessen, deras tillgång till information om de stöd som ges och vilka möjligheter och utmaningar som finns till återintegration. 100 intervjuer har gjorts i Afghanistan och Irak under 2020 med personer som har fått avslag på sin asylansökan eller av andra anledningar bestämt sig för att återvända till ursprungslandet. Är det möjligt att prata om ett hållbart återvändande och återintegration? Vilka faktorer påverkar migrationen till Sverige och återintegrationen i ursprungslandet?
Rapporten, Those who were sent back: Return and reintegration of rejected asylum seekers to Afghanistan and Iraq (2021:10), är skriven av Henrik Malm Lindberg, docent i ekonomisk historia, Constanza Vera-Larrucea, fil. dr. i statsvetenskap och André Asplund, fil. dr. i internationella relationer, alla verksamma som utredningssekreterare på Delegationen för migrationsstudier.
Foto av Marco Lopez från Unsplash.
