Barnets bästa: "Mycket har hänt i både positiv och negativ riktning"

2020 publicerade Delmi en Policy Brief "Den reglerade invandringen och barnets bästa" författad av Louise Dane, doktor i offentlig rätt vid Stockholms universitet, baserad på avhandlingen ”Den reglerade invandringen och barnets bästa: barns rätt till familjeliv och privatliv enligt barnkonventionen, Europakonventionen, EU-rätten och svensk utlänningslagstiftning”.
Nu, några år senare, går det att konstatera att mycket har hänt - och händer - på migrationsområdet kopplat till barns rättigheter. Detta innebär att det finns ett behov av en uppdaterad version som nu publicerats i december 2023.

I den uppdaterade versionen redogör Louise Dane för den nya politiska stämningen kring asylfrågor, som knyter an till frågan om barns rättigheter.

Louise, varför blev du intresserat av begreppet Barnets Bästa?
Jag halkade in på barnrätt när jag läste en specialkurs i migrationsrätt i slutet av min juristutbildning. Vi hade en gästföreläsare från Asylrättscentrum som frågade vad vi tyckte att familjer som separerats skulle göra när det fanns ett absolut krav på att styrka identitet för att få återförenas – även när personerna kom från länder vars identitetshandlingar inte var tillräckligt bra för att styrka identiteten. Det var alltså helt omöjligt för dessa personer att få återförenas med sina familjemedlemmar. Jag blev upprörd av att människor skulle hindras att leva tillsammans utan att de själva gjort något fel och det slutade med att jag skrev mitt examensarbete om den här problematiken. Jag skrev sedan min avhandling där jag fördjupade mig mer i samma ämne.

Vad har hänt med barns rättigheter i Sverige sedan din avhandling publicerades?
Det har hänt en hel del, både i positiv och mer negativ riktning. Först och främst så har barnkonventionens artikel 1-42 blivit svensk lag vilket får ses som positivt för barns rättigheter generellt. När det gäller barns rättigheter på migrationsområdet borde det egentligen inte ha betytt så mycket eftersom det redan fanns en skyldighet att beakta barnets bästa inskriven i utlänningslagen, men jag tycker att det är tydligt att barnkonventionen som lag har fört med sig en positiv uppmärksamhet hos migrationsmyndigheterna. Både Migrationsverket och domstolarna visar intresse för att lära sig mer om vilka krav som ställs vilket är väldigt positivt. Migrationsverket har tagit fram vägledning till sin personal i hur barnets bästa-bedömningar ska göras och Migrationsöverdomstolens bedömningar kopplat till barnets bästa har blivit betydligt utförligare och metodologiska. Parallellt med den juridiska utvecklingen pågår dock en politisk utveckling där retoriken mot vissa grupper i samhället hårdnar. Det så kallade Tidöavtalet, där regeringens och samarbetspartiet Sverigedemokraternas politik för mandatperioden 2022-2026 presenteras, innehåller flera politiska förslag som har tydliga negativa konsekvenser för vissa grupper av barn. Det finns idag en skillnad på hur väl barns rättigheter tillgodoses beroende på barns ursprung, bostadsort eller grund för vistelse i Sverige.

Finns det en risk att Barnets Bästa inte beaktas i de förslag som finns på Tidöavtalet?
Ja. Det finns risker. Barnkonventionen ställer krav både på att barnets bästa analyseras inför genomförandet av olika förslag och när åtgärder ska vidtas i enskilda ärenden. Tyvärr innehåller flera av de förslag som hittills presenterats (och antagits) bristande analyser av hur barns rättigheter kommer att påverkas. Vi på Asylrättscentrum anser till exempel att skärpningen av möjligheten att få tillstånd på grund av ömmande omständigheter och familjeåterförening som genomfördes 1 december 2023 byggde på ett förslag som visade stora brister avseende ett barnrättsligt perspektiv. Det kan också nämnas att FN:s barnrättskommitté har uttryckt oro för samtliga av de migrationspolitiska förslag som presenteras i Tidöavtalet. Rädda barnens har genomfört en barnrättspolitisk analys av den praktiska politiken efter ett år med Tidöavtalet och landar i sin analys i slutsatsen att den praktiska politik som nu genomförs inte skyddar barns rättigheter, utan snarare riskerar att kränka och försämra nivån av dessa i Sverige.

Vilka förutsättningar behövs för att principen om Barnets Bästa respekteras när migrationspolitik blir mer restriktiv?
Oavsett hur lagstiftningen utformas är det viktigt att komma ihåg att barnets bästa också måste bedömas i de enskilda ärendena. För att detta ska ske på ett korrekt vis tror jag framför allt att det handlar om att rättstillämpare har bra kunskap om hur man bör göra en barnets bästa-bedömning och får tillräckligt med tid att genomföra den. När Migrationsverket genomförde sin senaste granskning av barnets bästa-bedömningar visade enkätsvaren tydligt att den största utmaningen för en fullgod prövning av barnets bästa upplevdes vara just resursbrist. När det gäller själva lagstiftningsarbetet så är det viktigt att komma ihåg att barnkonventionen ställer krav på att lagförslag förhåller sig till barns rättigheter, men faktiskt även på att rättighetsskyddet inte försämras.

Foto: Laura Fuhman, Unsplash.